Oväntat

Fick ett mail angående min ansökan till Rättsvetenskapliga programmet.

Jag trodde inte att min ansökan tagits emot då jag kom in med den 2 månader efter sista anmälningsdatumet och absolut inte efter jag trodde det hade krånglat med mina betyg. Men betygen hade tydligen kommit fram och så även min ansökan.

Fick beskedet idag att jag står som 17e reserv ( under förutsättning att jag tolkat det hela rätt ), vilket jag ändå tycker är rätt bra då jag kom med en så pass sen anmälan. Nu får vi hoppas på att folk tackar nej, för då vet jag vad jag gör i 3 möjligen 4 år frammåt.

När jag väl är klar så kommer jag att ha ett filosofie kandidatexamen i rättsvetenskap och lägger jag på 1 år till, vilket jag nog antagligen tänker göra om det går bra, så kommer jag då ha en filosofie magisterexamen i rättsvetenskap.

Men just nu så är det bara att hålla tummarna på att man kommer in..




Why does my?

Vad inbillar jag mig..

Vem skulle bry sig egentligen?

Trodde.. äh, skitsamma..





Don´t wanna be without..

Om ändå..

Önskar så innerligt.

Men jag känner att jag inte kan skriva riktigt om det såhär öppet, visst det är inget jag döljer men.




Follow you anywere

Tänk om..

Till helgen så blir det återigen en sväng upp till Norrland, men det blir inte lika länge denna gången utan högst en vecka. Hoppas på att hinna med allt jag tänkte bara.

Men kan ju säga att jag hoppas ju att det finns möjlighet att stanna till i Stockholm iaf i någon timme. Hade varit trevligt, men får väl se lite hur det blir med det.


Söta lilla Selma

Måste medge att jag saknar Malmö, trivs väldigt bra där men främst är det ju för att syster är där och så finns det ju andra väldigt härliga personer där som man lärt känna, som tex syrrans härlige karl.
Plus att det finns en person där nere som jag så grymt gärna vill fota.

Men nu ska jag nog ta och hoppa i säng så jag orkar upp imorrn och umgås med Sara och sötaste lilla Angelina.




Can´t help..

Egentligen borde jag inte bry mig i vad andra tycker och bara skriva det jag har i mina tankar, vad är det som hindrar mig egentligen?

Det är inte att jag egentligen är rädd för att folk ska dömma och komma med åsikter, hade jag varit det skulle jag annars inte vara så väldigt öppen som jag ändå tycker att jag är. Visst kanske lite väl öppen ibland antar jag..

Kärlek speciellt känns fortfarande väldigt känsligt att prata för öppet om. Undrar vad detta kommer från..

Jag kan ju erkänna att jag har fallit en hel del för en person. Han är rolig och får mig nästan alltid att le och skratta, får mig att glömma sådant som tynger mig. Jag vet inte hur han gör det eller om han ens är medveten om det själv men han får mig verkligen att känna mig.. verkligen värdefull.. Han gör mig oerhört glad.



Önskar att jag fick honom att känna detsamma men det gör jag ju tyvärr inte. Nu kanske jag låter lite bitter men det är jag inte, klart att fick jag välja skulle det ju kanske vara lite annorlunda men jag accepterar att det är som det är. Finns ju inte precis något jag kan göra åt det ändå.
Jag är glad att vi är vänner och även om det såklart kommer göra ont när han finner kärleken i någon annan än mig så kommer jag ändå att vara glad för hans skull. Vill ju att han ska vara lycklig, älskad och ha det bra i livet.
Det är ju inte så att han har ljugit för mig och fått mig att tro något som inte är sant utan han har varit ärlig mot mig så jag vetat vad som gäller och hur situationen sett ut.

Tror ju iof att vi nog skulle kunna få det väldigt bra tillsammans.. Men drömma kan man ju alltid göra.




Längtar

Längtar förbannat mycket till min Malmöresa, för den som inte snappat upp det vid det här laget.

Nu är det mindre än en vecka kvar tills det bär av neröver. Blir inte att jag står något i kassan på Inkonst, men kanske är lika bra det. Minns ju hur det kunde vara på Pipeline när man satt i kassan vid ingången där, man missade ju rätt mycket av spelningarna, var ju av precis den anledningen som jag bara fick höra och inte se Vintersorg live. Men inte för att vara sådan, det var sjukt roligt att jobba på Pipeline och man fick ju komma backstage många gånger.

Men ska jag vara ärlig är det nog ändå Söndagen jag ser mest framemot. Jag hoppas och tror att det ska bli himla kul och trevligt då.




Just like an arrow

Nu är det äntligen Februari, som jag har längtat.

Som jag nämnt tidigare så tror jag att detta kommer bli en väldigt bra månad med mycket roligt som händer.

Det som jag inte ser framemot är besiktningen utav bilen, tror inte för ett ögonblick att den kommer gå igenom. Växlarna har blivit bättre på den, vet inte riktigt hur det kommer sig dock, men nu har ljuset på instrumentbrädan dött igen så mörkerkörning är åter inte det roligaste. Detta innebär att den måste in på verkstad, vilket jag verkligen borde ta tag i.


Volvon, lite skitig efter resan upp till Norrland.

Imorgon ska Loke till veterinären, ett besök som kan ändra stämningen för ett bra tag framöver. Men jag hoppas det inte är något allvarligt.

Även om det kan bli en väldigt bra månad så känner jag att det är en ganska skör månad med mycket hopp och rädsla.




Sommar och sol

Satt och kikade igenom lite bilder från förra sommaren och nog längtar jag allt tills det att värmen återvänder, lite iaf.

Jag gillar vintern men vid det här laget börjar man bli lite less, samt att det känns som det är så mycket mer man kan göra på sommaren.

I år hoppas jag på att det blir iaf en cruising, var för länge sedan nu och det känns som jag säger det varje år att det ska bli ändring. Funderar på och ta mig uppöver till den i Timrå är, så får man ju passa på att träffa lite familj dessutom.


Vi stannade så far fick ta en bild när jag kör Dodgen.

Fast det var roligt förra sommaren att köra runt i pappas Dodge och spana på naturen oxå.

I år SKA jag ner till Malmö en sväng när det är sommar, ja jag hoppas jag ska kunna göra det iaf. Fick ju höra så om hur fint det var där på sommaren men så missade man allt.

Blir väl att åka hem till Norrland oxå ett tag.

Men just nu är jag nöjd bara våren tar och kommer och snön försvinner så vägarna blir lite roligare.




I can´t help..

Jag säger då bara det..

Fan Fan Fan..

Det är lite så det känns, okej inte bara så men jag vet bara inte riktigt vad jag ska ta mig till.

Visst jag är singel och jag är redo att gå vidare, det har jag varit ett tag men samtidigt så kommer vissa saker som man glömt tillbaka till minnet och man börjar bli grymt rädd för att bli sårad.



Men visst, kärlek och så är ju en underbar känsla och jag tar ju risken att bli sårad hellre än att inte få uppleva det alls.




Ska man vara rädd?

På den senaste tiden har det tydligen varit skjutningar här på Kronoparken.

Jag vet inte riktigt om man ska vara rädd för att gå ut på natten eller ej egentligen, för det första verkar denne hålla till på södra Kronoparken och verkar dessutom rikta in sig mot dem med utvandrarbakgrund. Men med tanke på tiden så vet man ju inte om det hör till en slump eller ej, menar det lär ju inte varit så mycket folk att välja på utomhus den tiden.


Utsikten från balkongen.

Känns ju inte helt tryggt kan jag inte påstå, men samtidigt så verkar denne inte vara direkt inärheten av där jag bor. Men man vet ju aldrig, så stort är ju inte Kronoparken precis och det finns ju dem man bryr sig om som bor desto närmre.

Får hoppas det inte händer något mer allvarligt nu bara.




Annat

Har haft mycket annat för mig, eller egentligen inte.. bara haft väldigt mycket att tänka på på sistone.

Saker jag inte riktigt känner mig bekväm att skriva helt öppet om trotts allt.

Men jag ska komma igång med bloggandet och allt sånt så småningom tänkte jag, men jag saknar inspiration och ork.



Egentligen förstår jag inte varför jag inte vågar skriva öppet om det som är i mitt huvud, jag har ju lovat mig själv att alltid vara öppen. Men jag tror väl det inte känns som det skulle vara till någon hjälp och jag vet inte om man skulle få så mycket förståelse för det hela.

Vill man veta så får man fråga istället..





Gårdagen

Dagen igår började inge vidare kan jag inte påstå men blev allt eftersom bättre och bättre.

Fick hem den nya bokhyllan igår så nu får man väl förhoppningsvis lite mer ordning. Fick även en sen julklapp av Pers pappa, ett presentkort på IKEA, så det var himla roligt.


i brist på annat..

Kvällen innehöll fortsatt limmande utav mina Warhammer 40k figurer, så snart kan jag vara med och spela med dem. Det har ju blivit att dom legat lite pinsamt länge utan att jag tagit tag i det hela.

Känns som det är lite segt just nu men jag har av någon anledning varit väldigt trött sedan jag kom hem, vet inte riktigt vad det beror på.




Stanna kvar..

Vet i ärlighetensnamn inte riktigt hur jag ska hantera det längre..



Känndes för öppet, men låter bilden vara kvar iaf..




All on my own

Känner mig på riktigt bra humör idag. även om vissa saker får mig att bli lite ledsen.

Vaknade självmant runt 9 tiden imorse, ändå la jag mig inte nå överdrivet tidigt. Men antar att det är lika bra jag vänjer mig med lite mer normala tiden nu när jag ska hem till de Norrländska skogarna.



Finns en del jag känner jag skulle vilja skriva av mig om men som jag känner att jag inte riktigt kan eller vill skriva om så offentligt som i bloggen.

Men nu ska jag ta och fortsätta packa inför resan tänkte jag så jag har det klart.




Vinterbeklädnad

Nu känns det iaf att det äntligen är vinter.

Älskar att ligga i sängen och kika ut på träden i skogen utanför sovrummet, träden är klädda i ett lager med snö och är alldeles vita. Tycker det är så otroligt vackert.

Behöver verkligen göra en prislista över mitt fotograferande känner jag så man inte står där som ett litet fån när folk frågar. Känns som det börjar ändå bli så pass ofta att det är lite pinsamt och jag faktiskt missar jobbmöjligheter i ooch med det.. men det är så fruktansvärt svårt att fastställa priserna tycker jag.

Jag har gjort tabben igen som det känns som jag gör lite titt som tätt och det är att sitta och kolla på skor och kläder, självklart finner jag ju inte bara ett par jag vill ha utan ett X antal stycken. Några är ju de som jag hade beställt tidigare i våras men blev tvungen att avbeställa och sen är det ju klart att man finner lite nytt.



Fann en oerhört snygg vinterkappa denna gången oxå..

Man kan ju alltid drömma, nångång kanske det blir av. Men drömma funkar bra det med men ett par av skor ska jag iaf skaffa mig inom en snar framtid, när jag har råd..




Sötast

Blir varm varje gång jag ser på honom och han gör det verkligen svårt att vara ledsen eller arg ibland.

Min underbara lilla Loke, gud så jag älskar den hunden. Vet inte vad jag skulle göra utan honom ibland.



Testade ljussättningen på honom idag, ja både han och Per fick stå lite modeller.

Underbara vovve.




Jag ska göra dig till min.

Jag längtar och åtrår så jag tror jag ska bli galen snart.

Men vad ska man göra.. det är väl bara att fortsätta att hoppas och drömma.




I will be there

Nu är det verkligen inte långt kvar tills att det är jul.

Måste erkänna att jag börjar oroa mig allt med för att åka upp med tåg faktiskt och jag undrar lite om mor tog så det går att boka om eller avboka helt. Inte att jag tänker hoppa över att åka tåg upp men det finns ju andra alternativ, varav ett är att faktiskt köra upp. Något jag inte är helt sugen på att göra själv dock, iaf inte på vintern. Under tiden det var sommar var det ju inte så farligt att köra de 60 milen på egen hand i ett sträck men på vintern när det hinner bli mörkt snabbt och är halt och jäkligt, nej det lockar inte. Fast det är ju klart att det skulle medföra viss frihet oxå.

Till helgen så ska jag fota lilla Angelina i en så sjukt söt klänning, hon kommer vara galet gullig. Så det ser jag verkligen framemot.

Sen nästa vecka så blir det lite att  göra inför att jag ska åka uppöver.




Bring us a dream..

Så var man hemma igen då.

I Fredags åkte jag iväg med bussen till Jönköping för att spendera helgen där och i Söndags bar det av hemöver igen, lite på gott och ont.

Jag har iaf haft en väldigt härlig helg, en helg som för min del gärna fått varit lite längre men man kan ju inte få allt här i livet.



I Söndags så inträffade även något väldigt stort, lilla Nemi kom till världen. Ett stoooort grattis till Anna och Peter. Längtar fruktansvärt tills det att man får träffa lillan.
Lär väl dock spä på att man vill ha egna barn rätt rejält dock. Men är så oerhört glad för deras skull.

På Torsdag ska jag till Sara och umgås med henne och Angelina lite. Ser jag framemot.

Jag längtar som en galning till den 18e December och att det blir jul.

Det är lite av det som händer..




Juletider

Idag är det mindre än en månad kvar tills det att det är julafton och betydligt mindre tills det att jag kommer hem till Norrland igen.

Förra året var ju Per med upp, såklart, dock i år blir han kvar hemma. Var ju funderingar kring om han ville följa med upp även detta året och han övervägde ju det ett litet tag för att bland annat få träffa Ymer lite men det blev att han blir hemma med Loke och firar med sin far istället. Vilket jag tror kan bli himla roligt för honom.
Det är av denna anledningen som jag kommer åka tåg, hade han och Loke varit med så hade jag kört upp. Ska faktiskt bli lite skönt att slippa köra den biten när det är vinter, biter ju fortfarande till i magen i den där kurvan in till Kopparberg..


Julen 2009 hemma hos mor och Göte.

     

Jag hoppas ju att det blir en lika mysig jul i år som förra året.


Försökte ha lite mer variation på min jultallrik förra året..

     
Fular man sig framför kameran så får man skylla sig själv.. ( syster och kusinen Per )

Det var en väldigt rolig jul förra året. Inte helt nykter för alla men det var bara underhållande.

Ser ju framemot att fota nu när jag har ett bättre objektiv detta året.

Märks inte alls att jag längtar till julen?




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0