Closer than I ever felt before
Okej jag ska väl vara ärlig och erkänna att jag lyckades få 20 minuters sömn efter många om och men. Dessvärre gjorde det att mina ögon känns uttorkade och helst av allt skulle vilja få slumra några timmar till.
Lena kommer och hämtar mig om ca 1 halvtimme. Jag hoppas hon hämtar hem oxå för annars tar jag mig inte hem, men det är väl något jag får ta reda på innan vi åker härifrån så jag kan hoppa av innan det är för sent eller vad man ska säga.
Jag hatar att inte kunna sova riktigt, skulle nog vara skönt för Per med om jag kunde lägga mig när han gör det istället för att sitta upp hela natten och vara för seg för att kunna göra något vettigt men fortfarande för vaken för att kunna lägga mig utan någon ångest.
Ja men livet ska väl inte vara lätt antar jag..
Smink
Ida har skrivit lite om smink och sådant några gånger och nu senast så hade hon en länk därifrån man kunde beställa så jag kikade in där och det såg ju riktigt vettigt ut.
Ska tydligen vara riktigt bra produkter och jag måste ju säga att dom känndes då iaf väldigt billiga, plus att jag hittade att dom hade glitter vilket gjorde mig helt såld.
Jag har någon sjuk fasination utav ting som glittrar ( på ett speciellt sätt ), kan bli som förtrollad och paralyserad och på sätt å vis börja må riktigt riktigt bra samtidigt som en glädje sveper över en. Jag kan verkligen inte förklara vare sig varför eller hur detta kommer sig men det har funnits med mig sedan tidig ålder.
Vet att jag norpade glitter burkar från fritids just av anledningen att dom glittrade. Brukade kunna skämta om att jag var en skata. Norpa saker är ju något som jag slutade med då men att jag blir som jag blir när jag ser glitter det sitter fortfarande kvar.
Per är så söt så han vet ju vad han ska köpa till mig när han vill överaska eller liknande, något som glittrar sådär som jag gillar.
Men ska kolla igenom SIDAN lite bättre sedan tänkte jag och få ihop ett set eller vad man ska kalla det som man kanske kan beställa sedan när man får pengar över. Börjar ju bli i lite behov av nytt puder dock då det jag har håller på att ta slut. Tack Ida för tipset.
Jahapp
Vill väl egentligen inte göra en dygnare men jag pallar inte med att lägga mig och skulle jag lägga mig kommer jag vara helt körd när jag ska upp och risken att jag somnar om är extremt stor.
Nu har jag ju tur som blir hämtad av mitt goa personliga ombud, men det hjälper ju inte mig om jag har däckat. Ska jag sova så blir det nog fullt påklädd och inte nedbäddad, lättare att vakna då med.
Jag hoppas ni andra sover så gott iaf.
Sova idag eller imorgon?
Idag sov jag påtok för länge, vilket i sin tur resulterat i att jag verkligen inte är det minsta trött just nu samt att den där förbannade ångesten attackerar en så snart man ens börjar fundera på att gå och lägga sig.
Borde egentligen ha lagt mig redan då jag ska upp tidigt imorgon och åka till EBL skolan, men ja som sagt så är det inte så lätt för mig. Visst jag kan ta piller och så men får ju ångest av det med för jag vet ju att det är ett förberedande för att sova vilket gör att jag inte kan slappna av och då funkar ju inte pillren sådär överdrivet bra.
Modell: Sofie Hurtig.
Men ska bli intressant, trotts tiden, att se vart detta kan leda och ge. Jag hoppas det är trevligt och lever upp till de förväntningar jag har. Men det som känns riktigt bra är att jag faktiskt kan avsluta när jag vill om jag känner att det inte passar mig.
Kanske man klarar av att göra en dygnare och lägga mig när jag kommer hem därifrån istället?
Längtar lite till julen gör jag oxå, ska bli skönt att komma hem till Norrland och hela familjen och vänner.
Så var det
Men just nu så känns det faktiskt mycket bättre att jag ska dit faktiskt, vet inte riktigt vad som gjorde det men bättre känns det och nästan så man ser framemot det lite. Hatar att jag ska variera så men det är ju inget att göra något åt direkt.
Fick reda på idag att vi ska avvakta med medecin ett litet tag då det är mycket förändringar som pågår i livet just nu och även medecin som skulle stabilisera mina svängningar ( dvs nedgångarna jag har ) skulle vi även vänta med tills saker och ting har börjat röra på sig mer så jag ska tillbaka i början av nästa år.
Han skulle skriva ett läkarutlåtande till överklagan och så skulle han skriva den där remissen som jag har pratat om, så känns bra det iaf. Men blev nog allt lite besviken över att det inte blev någon medecin, även om jag förstår varför.
Maybe I
Ja till att börja med så vill jag få fokusera på mitt fotograferande och planera in sessioner och komma på ideer till alla framtida sessioner som jag har. Har ju ett flertal modeller som jag ska fotografera men har ideer till själva sessionerna för kanske häften av dem, om ens det.
Sedan skulle jag väl visserligen vilja ta någon utbildning men mest för skojs skull men oxå någon som jag faktiskt får ut något av och då syftar jag ett papper som säger att jag kan det, för annars så gäller det ju inte riktigt i det fina samhälle vi bor i idag.
Skulle vilja gå och få lära mig att sjunga bättre, vet att jag har en stark röst men som jag skulle vilja lära mig kontrollera bättre. Skulle vara väldigt roligt om man kunde hålla toner och så utan att det ska skära sig som det brukar kunna göra ibland när jag går för högt.
En skrivar kurs skulle även det vara lite roligt, men kanske inte riktigt så avancerat som syrran studerat och studerar. Utan mer för att höja vardags och göra en bättre på just formuleringar och kanske stavningen.
Skulle dessutom vilja gå någon målar/skissar kurs för att lära mig att göra saker och ting lite bättre. Visst är inte direkt dålig men är verkligen inte bra heller och skulle vara roligt om jag iaf kunde skissa lite bättre, skulle ju kunna göra mitt förklarande av fotoideer betydligt lättare om jag kunde skissa upp lite mer ordentligt vad jag menar.
Sedan skulle väl en Photoshop kurs vara intressant, men det mesta går ju att lära sig själv och av andra som kan lite mer än en själv.
Hittade en kurs för tårtdekorationer för ett tag sedan som även det skulle vara roligt att testa på och även en för blombindningar fanns det en. Det är ju bara korta kurser men det är lite det jag känner jag är ute efter på sätt och vis. Som sången behöver ju vara längre och det gör inget men andra kurser skulle jag nog inte idas hålla på speciellt länge med.
Men skulle samtidigt vilja skaffa någon mer utbildning, även om just nu inte riktigt är rätt tid för det.
Time can do so much
Så tror jag ska genomföra Veckans Låt, men som vissa av er vet så är jag väldigt duktig på att kunna lyssna på en låt många gånger och väldigt länge.
Har blivit väckt betydligt tidigare än vad som var tänkt idag men orkar inte riktigt gå och lägga mig igen för då tvivlar jag på att jag faktiskt kommer kunna komma upp när det väl är dags. Men med tanke på när jag lade mig så är jag himla glad att jag inte behöver köra dit in själv.
På Fredag ska jag till EBL skolan och testa men ska jag vara helt ärlig så har jag verkligen ingen lust, inte en vecka när jag sover såhär dåligt och lite som jag gör nu. Att jag får en syssla på dagen gör ju inte att jag har det lättare att somna på kvällen och vill heller inte behöva äta sömnpillrena för ofta så man blir beroende av dem.
Fast egentligen vet jag inte om jag verkligen vill gå där alls, alltså jag menar visst är jag tacksam för att jag får den här chansen och den är säkert bra men jag vet som sagt inte om jag verkligen orkar eller vill. Känns lite som jag återigen går med på saker för att göra andra nöjda, inte för min egen skull. Det säger ju sig självt då att resultatet inte kommer bli särskillt lyckat.
Och även om det skulle vara jätte roligt att utbilda lite inom foto så vill jag egentligen inte riktigt det heller och det känns som man mer är utnyttjad än vad man får ut av det. Som sagt så tycker jag EBL skolan är en jätte bra idee och som jag verkligen vill stödja, men jag vet inte om jag orkar just nu i denna period som jag är i.
Känner på mig att jag kommer försöka ta mig ur detta så snart jag kan då jag faktiskt inte vill, men vill samtidigt inte göra folk besvikna så frågan är ju om jag kommer försöka krångla mig ur eller bita ihop för andras skull. För jag kan säga att jag till stor del som det är just nu inte är för min egen skull som jag går med där.
Jag vill få fokusera på mitt fotande och sådana saker, inte hålla på att pyssla en massa. Kommer bara resultera i att jag blir mer stressad som i sin tur leder till att jag sover ännu sämre som leder till att jag är ännu tröttare och det blir bara en ond ond cirkel utav det hela.
Jag vill inte och jag orkar verkligen inte nu..
I never ment to do those things to you..
Pratade häromdagen om en låt som Per säger stämmer in på mycket av det han känner, tänkte för er som inte hört den eller orkar höra den så kommer texten här.
Hoobastank - The Reason
I'm not a perfect person
There's many things I wish I didn't do
But I continue learning
I never meant to do those things to you
And so I have to say before I go
That I just want you to know
I've found a reason for me
To change who I used to be
A reason to start over new
and the reason is you
I'm sorry that I hurt you
It's something I must live with every day
And all the pain I put you through
I wish that I could take it all away
And be the one who catches all your tears
That's why I need you to hear
I've found a reason for me
To change who I used to be
A reason to start over new
and the reason is you [x4]
I'm not a perfect person
I never meant to do those things to you
And so I have to say before I go
That I just want you to know
I've found a reason for me
To change who I used to be
A reason to start over new
and the reason is you
I've found a reason to show
A side of me you didn't know
A reason for all that I do
And the reason is you
Kanske, lite..
Men samtidigt vill jag inte alls ha barn, iaf inte än på ett riktigt bra tag. Så det skrämmer mig lite när jag väl blir på sådant humör, för livet skulle kunna ändras så snabbt och på sätt och vis mot ens egentliga vilja, eller är den som är den som faktiskt vill ha barn?
Men tack och lov så vill inte Per ha barn på bra länge så han håller tillbaka mig när jag väl hamnar i de tankarna.
Härmas.. jag?
Ska nog göra Dagens Bild där ja helt simpelt visar den bild som tilltalar mig av mina bilder just den dagen, kanske det blir någon annans bild någon gång oxå men vi får se. Tycker inte om att använda andras pga copyright och så även om jag är väldigt noga med att skriva vems bilden är och vart det går att få tag i eller se den bilden eller rent av personens andra verk.
Sedan om det blir någe mer dagens vet jag inte men kanske Veckans Individ eller någe liknande, sedan lär jag säkert glömma detta med jämna mellanrum men ibland iaf ska jag försöka hålla detta uppdaterat.
Coming Home
Till att börja med så är det för att kolla efter en möjlig ny medecin istället för Concertan som jag hade tidigare. Vad det blir har jag verkligen ingen aning om, bland annat då jag inte ens kommer ihåg namnet på de flesta piller som finns att välja mellan, men sedan så är det ju väldigt många olika varianter.
Sedan så ska de ju ses om det möjligen är någon bipolär grej jag har oxå eller om mina kraftiga nedgångar har med ADDn att göra och isådanfall vad som går att göra för det.
På detta så ska vi ju be honom om att skriva en remiss för en viss sak och så måste vi ju dessutom be honom skriva ett utlåtande till min överklagan så vi har lite mer att stå på denna gången, även om det har visat sig att länsrätten inte haft tillgång till alla de papper de borde haft för att fatta något beslut.
Ska bli intressant att höra vad han har att säga och vilka förändringar det faktiskt kan bli i livet efter detta mötet.
Det är du
Många vet inte hur mycket du faktiskt har gjort mig illa och dumma saker som du sagt, aldrig riktigt med mening att skada mig ska väl nämnas men det har inte gjort mindre ont för det.
Men du ska veta att jag vet att du försöker och att du gör det du kan för att inte såra mig fler gånger, även om du ibland gör det utan att ens veta.
Att man gör varandra illa hör till, frågan är bara hur mycket. Men du ångrar dig och ångrar det du gjort och det är ju i grund och botten det som betyder något.
Jag är lycklig med dig, betydligt lyckligare än vad jag någonsin varit med någon annan och vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Vill inte leva ett liv med någon annan och jag vill dela våra drömmar och en framtid med dig och vår lilla familj.
Jag kommer alltid att älska och även om du gjort mig illa så vet jag som sagt att du aldrig menade det och på sätt och vis inte riktigt rådde för det som gjorts, många skulle säkert tycka att jag är löjlig för vissa saker som sårat mig men rår ju inte riktigt över vad man känner och har man kommit överens om något så har man.
Men jag är glad att jag har dig som trotts dessa ting skiner med solen på mitt liv och får det att vara underbart att faktiskt leva. Du är mitt allt och mitt hjärta tillhör dig.
Jag lyssnar på Hoobastank - The Reason och tänker på allt du sagt om hur den låten beskriver precis det du känner. Vi har många fel både du och jag men tillsammans kompletterar vi dessa och vi kanske har våra egna små sätt att klara vardagen men dom är våra.
Jag älskar dig min underbara man.
Önskningar
Är det för mycket att önska sig ett stabilt liv?
Det känns som man kämpar så för att allt ska ordna sig men när det väl kommer ljussken så verkar något fortfarande försätta en i skugga. Och man tycker ju att det inte borde vara så omöjligt att uppnå, det är ju inte några sagolika rikedommar som vi ber om utan att kunna leva ett dugligt liv med en lön som vi kan överleva och kanske även leva lite extra på.
Men iaf att man slipper betynga andra med rätt så dumma problem rörandes det ekonomiska.
Visst så gården vi drömmer om kostar ju inga små summor, men det är ju heller inte någon monster gård som vi är ute efter utan ett någolunda självförsörjande hem utan speciellt mycket skog.
Men en sak ska ju givetvis nämnas och det är att för mig har en stor dröm redan slagit in, min kamera.
En sådan du vill ha
Men vi fick iaf ut den mesta skiten ur det blivande hobbyrummet, ska väl ställa in bokhyllan där senare idag skulle jag tro och kanske att vi faktiskt tom ställer in datorerna dit redan nu även om vi bara har ett rätt trångt bord än så länge.
Idag är sista dagen som min överklagan kan lämnas in, så jag hoppas ju verkligen jag hinner för jag orkar inte gå ingenom allting en gång till.
Men nu kom Per hem så nu ska vi se till att fixa det sista med pappret som ska lämnas in.
Låt se
Är i en sån där lite jobbig period igen där jag inte mår så bra som jag skulle kunna. Paniken stiger och jag blir allt mer frustrerad över att inte komma någnon vart i livet. Andningen blir allt tyngre för var gång jag tänker på allt jag skulle behöva göra och skriva ner för att komma ihåg vid senare tillfällen.
Hur många listor jag skulle behöva göra för att reda ut allt trassel, men jag vet inte vart jag ska börja vilket gör att jag känner att paniken går från noll till hundra på några sekunder och det känns som någon sitter över bröstet så man inte kan andas.
Skulle behöva få iordning på så mycket men jag orkar inte riktigt med det, speciellt inte det med att inte vet vart eller vad man ska börja med.
Det är skönt att jag ska till läkaren på tisdag och ska få kolla efter nya medeciner, jag hoppas jag mår bättre denna gången och inte går ner mig så som jag gjorde med Concertan. Men det återstår att se antar jag.
Men vi har pratat nu Per och jag om framtiden och även om det är mycket att göra och mycket av det som skapar mer panik och ångest så känns det som det finns ett ljus där borta, det är ju det som får en att ens orka vakna varje dag och kämpa sig igenom detta.
Har många vänner som inte heller mår någe bra, men en speciellt jag tänker på nu.
Du ska veta ( och jag tror du vet vem du är ) att jag förstår till viss del det du känner, även om jag inte vet exakt hur det är för dig. Jag vet att du säkerligen inte vill tala med mig om det men du ska veta att jag finns här om du vill, bara att säga till. Du kanske inte tycker vi är så nära vänner men för mig betyder du mycket och jag bryr mig väldigt mycket om dig.
Farsdag
Jag vill tacka min far för allt han gjort och allt han gör.
Jag hoppas du får en helt underbar dag idag min lille far.
Söt
Kan inte i ord riktigt beskriva vad jag känner och vad du betyder för mig.
Älskar dig.
Jaha?
Varför kan jag inte sova?
Är så trött på att hamna i sådanahära perioder när jag får sån ångest av att ens tänka tanken att lägga sig. Jag har vare sig tid eller lust att spendera en massa timmar på att inte görat något nyttigt. Visserligen är väl sova nyttigt för kroppen men känns inge vidare produktivt.
Jag vill inte ta av mina sömnpiller hela tiden heller, bland annat för att det är ett väldigt begränsat antal som jag har samt att dom ska vara starkt beroendeframkallande.
Ett foto, från vår senaste session tillsammans, på Sofie Hurtig jag fixade lite med.
Lägger jag mig bara för att sova så ligger jag och glor i taket och nästan oavsett hur trött jag än är så kan jag inte somna, något som gör mig ännu mer rastlös och ja stressad som i sin tur resulterar i att det blir ännu svårare. Så det blir lite utav en ond cirkel tills dess att jag däckar.
Men samtidigt vill jag inte riktigt sova heller, vill hellre kunna lägga tiden på annat som tex foto och liknande.
Hot Stuff
Det där kan ju nu visserligen misstolkas men jag hoppas att folk fattar vad jag menar. Jag tycker att de flesta av våra vänner är jävligt snygga och ser riktigt attraktiva ut. Sedan finns det ju självklart vänner som inte är det, kan inte påstå att någon är direkt ful, verkligen inte.
Men verkligheten är ju sådan att vissa är snyggare än andra, så enkelt är det ju bara. Jag vet ju själv att jag tillhör ju dem i vänner skaran som är bland de som är minst attraktiva, så ja så är det ju bara och jag har lärt mig att leva med den faktan.
Visst folk ser ju bra ut på olika sätt och så men i det stora hela tycker jag verkligen de flesta av dem ser jävligt bra ut, ska ju tilläggas att deras personlighet inte är något negativt heller precis. Jag menar varför skulle vi annars vara vänner?
Mja känns som jag mest babblar på om konstiga saker nu som säkert kommer missförstås så ska nog sluta nu.
Men en fråga som jag tycker folk ska ställa sig och gärna svara på här i min blogg då jag är nyfiken ( självklart behöver jag inte vet vem eller vad utan bara åsikterna om just detta.
Ni är extremt attraherad av en kompis och skulle mer än gärna endera bli tillsammans med denne eller bara ha umgänge. Tillfället ges och det visar sig att denne känner likadant. Skulle ni "riskera" relationen för att gå ett steg längre ( alltså skulle ni göra det ni ville )?
Vet själv för flera år sedan, strax innan jag träffade Per, så var jag rätt så betuttad i en kompis och vi båda var väl något attraherade av varandra och höll hela tiden på att skoja om det och retas med varandra. En dag så kom tillfället att det faktiskt kunde hända något. Vid det tillfället så valde vi dock att låta det vara för att inte riskera vänskapen.
Det är så synd
Satt och tänkte lite på det här nyss och hur synd jag tycker att det är att det ska ha blivit så mellan oss, inte för att jag egentligen vet eller förstår riktigt varför dom fått den attityd mot mig som dom nu har. Pers bror anser att jag drar rätt hårt i tyglarna, det "komiska" är att jag är den enda utav oss som faktiskt frågar vad Per tycker och vad han vill.
Visst jag fick Per att börja käfta ifrån när vi träffades, men tro det eller ej men det gäller ju även mot mig. Dock är ju självklart det inget som någon ser. Och visst det kan jag leva med men jag hade ju verkligen hoppats och tro mig, jag har försökt, att vi skulle kunna komma bra överens och att jag skulle kunna accepteras in i deras familj oxå. Men icke.
Per´s mor är den enda som visar vändlighet mot mig, men jag kan säga att jag ändå inte riktigt vet vart jag har henne för ibland visar hon en helt annan person och är allt annat än ärlig och vänlig mot mig. Så ja jag vet att hennes vänlighet mot mig inte är speciellt verklig så att säga.
Jag är ärlig med Per och säger som jag känner och tycker, men samtidigt biter jag ihop för hans skull så vi ska kunna umgås med hans familj oxå. Dock inte speciellt roligt att veta att det för dem skulle kvitta och att det helt klart skulle vara bättre utan mig där.
Men även Per´s psykolog som han träffade ett tag påpekade mycket av sådant jag redan sagt, som att mycket att hans problem är baserade på hur illa han blivit behandlad av hela sin familj egentligen och speciellt sin brors agerande mot honom. Per håller ju visserligen själv med på det mesta av detta, även om det är svårt. Jag lider så med min älskling för jag vill ju att han ska kunna ha en lika bra relation med sin familj som jag har med min.
Jag är ju självklart glad även om jag på sätt och vis tycker det är himla synd att han ser till viss del mer upp till min far än sin egen. Tycker det ju är kanon att dom kommer så bra överens men jag önskar så att han kunde ha en sådan bra relation till sin egen pappa oxå, det skulle göra honom så gott.
För som det ser ut just nu så kommer han så otroligt mycket bättre överens och verkar trivas extremt mycket bättre med min familj än med sin egen. Det är klart att samtidigt jag tycker det är underbart och roligt så är det tragiskt att han inte kan ha en sådan relation med sin egen familj oxå. Men vi har försökt, gång på gång på gång med dem och bitit ihop ett stort antal gånger och perioder.
Det känns som vi inte kan hålla på nå länge till för snart har det skeppet seglat och jag menar visst, som man bäddar får man ligga, men jag vill ju kunna få slappna av runt dem med och ha en bra relation med dem och framförallt känna mig delaktig av den familjen oxå. Per är ju helt inkluderad i min men jag inte alls i deras.
Det skulle väl vara Pers mor som faktiskt försöker få mig att vara en del, men hon sabbar det hela väldigt illa på andra sätt istället, som tex att inte vara speciellt intresserad av Pers liv och motgångar, det är väldigt sällan så att säga.
Visst det finns större problem i världen men det gör mig fortfarande inte mindre ont att det håller på att lutar mot att vi snart inte orkar ha någon kontakt med dem och även om det skulle kännas himla skönt på sitt sätt så skulle det smärta mig så otroligt då det trotts allt är Pers familj. Men det känns skönt att han ställer upp bakom mig rörandes detta iaf och att vi kan prata om det.
