Everytime
Fick äntligen svar på mitt mail och som det ser ut så ska vi iväg mot Kristinehamn till helgen, visserligen är det som jag sagt tidigare en tur på några timmar. Frågan är ju om jag hittar till slutmålet, men det borde inte vara några problem. Hoppas jag.
Det är inte helt hundra på att det blir till helgen men jag skulle få det slutliga beskedet idag.
Längtar
Jag vill ha svar, nu nu nu nu nu nu.. Hatar att vara så otålig ibland. Men jag väntar ju hellre och att svaret är åt det positiva hållet än tvärtom faktiskt.
Ett speciellt mail som jag skickat som jag så gärna vill veta svaret på, dom har mycket att göra nu såklart så antar det lär ta ett tag men hoppas kan man ju göra.
Irriterande
Sedan kom jag till insikt med att så gott som alla namn till företaget som jag hade tänkt på visade sig hemsieadresserna till vara upptagna. Så det sket sig ju. Så nu måste jag komma på ett nytt namn. EvePhoto.com ligger för nära EvesPhoto.com som redan nu existerar så det vill jag inte riktigt köra på då det är så lätt att skriva dit s.
Har ett namn jag funderar på UnicusPhoto.com och själva företaget Unicus Photography, jag gillar det men känns som det blir svårt att använda min logga då lite då Unicus ligger väldigt nära Unicorn ( och för dem som inte vet så är min logga ett enhörningshuvud som min kusin Ann har gjort ).
Men jag vet att jag bör köra på det som jag tycker om och som tilltalar mig och att det ska vara ett namn som jag kan stå för. Det är ju ett stort namn att leva upp till.
Funderar på till hemsidan iaf om jag ska köra på EvelinaHassel.com istället..
Lutar mot det sistnämnda.
Nya friska tag
Vad pratar jag om? Jo träning, att få pumpa lite muskler speciellt.
Älskar att träna, visst det syns ju kanske inte direkt på mig. Vare sig när jag sitter såhär eller när jag tränar, men jag tycker det är på sätt och vis väldigt avslappnande. Så jag funderar på att ta samma gym som Per, ska ju tydligen vara fint och fräscht och inte allt för dyrt hoppas jag. Det är ju rätt nära och förhoppningsvis så ska vi kunna fixa så jag kan få parkera vid restaurangen, gymmet ligger tydligen alldeles intill.
Dom har tydligen lite bättre än SATS, iaf det dom erbjöd os när vi gick där. nJoy som dessa heter erbjuder exempelvis mer tid med den personliga tränaren. Ska nog iaf ta mig dit och kolla någon dag. Vi får väl se hur det går, lättare sagt än gjort att ta sig iväg.
Hade varit roligt om Anna hade gått där oxå så man haft någon att träna med, visst det är ju klart jag kan åka dit och möta upp Per då han jobbat klart och han ska träna, men jag vill helst vara där under dagtid så det är så lite folk som möjligt.
Har fått mitt tandläkarkort idag dessutom, nu kostar det för mig om jag ska gå till tandläkaren lika mycket som det kostar att gå till en vanlig läkare ( runt 200 kronor ). Oavsett om jag ska laga eller dom ska kolla tänderna så kostar det detsamma. Känns riktigt skönt att äntligen ha råd att gå dit. Per ska förhoppningsvis även han få ett sånt kort.
Nu ska jag bara våga mig dit oxå, har ju lite tandläkarskräck.
Men antar att man ska försöka att inte ta sig vatten över huvudet.
Dessutom blir jag så glad av att tänka på att snart är det min tur att ställa mig i startgroparna och ta sats. Visst jag säger det ofta och kanske börjar bli lite tjatigt men det är något som värmer och jag verkligen vill göra. Starta mitt egna företag, bidra med något ekonomiskt till vår lilla familj jag med. Klart jag är livrädd för att det inte ska gå vägen och det ska visa sig att jag inte är så duktig som jag tror o hoppas. Är livrädd att ingen ska vilja ha mina bilder.
Men jag vet att jag måste tro på mig själv om jag vill komma någon vart i livet och jag vet att jag är duktig egentligen.. Men jag är rädd, hatar att vara så rädd och orolig men det är något som jag bara är.
Skulle visserligen vara roligt att starta samtidigt som med en kompis. Så är det någon av er kära vänner som vill och faktiskt ska starta eget snart så hojta till så kan vi ju försöka passa på att köra igång någolunda samtidigt så finns vi ju att stötta varandra då vi antagligen lär gå igenom liknande stadier.
Min studio
Här är då min studio som jag har här hemma i lägenheten, visst det är väl inte det mest profitionella men det är tillsvidare och det funkar ju bra än så länge. Ska väl bli en lokal längre fram men när återstår att se.
Den svarta rutan är där en modell står. Då inte hon har godkännt bilden så lägger jag heller inte ut så att hon syns. Här använder jag dock bara 2 av mina 3 blixtar med softboxar/bouncrar på. Hade lite svårt att få ihop dem då jag inte vågade ta i tillräckligt först.
Studion ser mindre ut på bilden än vad den är egentligen, faktiskt rätt så rymlig. För att vara en hemma studio dvs. Känner mig ju nöjd med den och jag vill verkligen fota mer i den men måste lära mig lite mer ljussättning, var ju verkligen länge sedan jag höll på aktivt med det.
Har ju inte hållit på mycket alls sedan gymnasiet. Hatar att jag inte lyssnade så noga på allt som sades om studio då, men tack och lov har jag varit så pass smart att jag iaf sparat alla papper. Yay för mig.
Min lilla gubbe
Han har bland annat kommit i underfund med att mest för skojs skull så när vi väl har vår gård och ja självklart att ekonomin tillåter det så ska han bygga ett fallout shelter. Inte för att han tror att det ska behövas utan mest för att han vill och att det är en lite rolig grej. Får väl se hur det blir med den saken men kan nog kanske bli lite charmigt.
Sedan har han bestämt sig för att börja mysröka pipa, självklart inte inne eller ofta utan just bara mysröka lite. Jag är helt med på det så länge han använder äppeltobak eller någon annan smaksatt variant.
Han är min egna lilla gubbe som jag älskar så otroligt högt.
In your eyes
Tror många är rätt oinspirerade att skriva nu då det är väldigt många bloggar som står väldigt väldigt stilla, tyvärr. Lite tråkigt är det ju men jag vill ju gärna få tro iaf att folk har roligare saker för sig än att skriva i sina bloggar, därav torkan. Så så länge det är så kan man ju bara vara glad för deras skull, ty lycka är ju ändå något jag önskar alla mina vänner och familj. Och jag tvivlar ju på att den kommer av att sitta och glo på sin blogg.
Den senaste veckan har bestått av en massa mys tillsammans med min underbara karl. Vi har haft ett par myskvällar där vi hyrt film och ätit gott och bara gosat upp i varandras armar och tagit det lungt. Själva filmerna tror jag nog att jag berättar om mer i ett separat inlägg. Vi har beslutat oss att gå med i LoveFilm.se igen, men ett av deras billiga alternativ dock. Iaf till att börja med så får vi se vad det leder framöver om vi fortsätter och kanske tar ett större paket eller om vi helt skippar det.
Nu här ska jag försöka ta tag i ett av mina "löften" bli fri Pepsin, har beslutat att börja med att försöka byta ut det mot mjölk. Hur det går återstår väl att se.
Idag var vi och pantade det sista i den "lilla" pant högen som vi hade här hemma, blev inte mer än 217 kronor ungefär. Anledningen jag blev lite besviken var för att jag trodde det skulle överskrida iaf 300 kronor. Men det räckte iaf till tvättmedel och lite sådant smått och gott så det var väl inte hela världen att det inte blev så mycket jag trott.
Snart är det väl dags att dra igång med fotosessionerna igen men känner jag vill bli helt frisk först. Detta av två anledningar egentligen. Ett är att jag vill ju inte råka smitta någon, känns ju rätt ondöigt, och två att jag vill vara på topp och prestera mitt bästa. Vilket jag inte gör om jag är trött och snuvig.
Jag känner mig så himla lättad att det ekonomiska verkar lösa sig, visst man ska inte ropa hej förrns man är över bäcken ( jag har för mig det är så man säger? ). Men imorgon så ska och ja iaf bör alla saker vara lösta och det är klart med allting. Blir jävligt grinig om de ska krångla till allt ännu mer.
Men kan inte låta bli att tänka.. med de där 13 000 i månaden, då är vi ju rika och har det bra ställt. Men det som känns skönast är att inte behöva be om hjälp någe mer.
Godmorgon Världen
Och trotts detta sitter jag nu här och skriver i min blogg, något som inte går ihop men jaja..
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag älskar Spotify, än så länge iaf.
Jag har ingen fotosession helt och hållet inplanerad ännu, dock en hel del som är på g. Dvs det ska bokas in ett datum för dem. Flera som jag jobbat ett par gånger tidigare med och några är helt nya som jag aldrig ens träffat tidigare. Men det ska bli roligt och jag hoppas det blir bra bilder.
Men måste jobba lite mer på att testa lite olika ljussättningar då jag just nu tycker jag bara får till en och så kan vi ju inte ha det. Har en del olika ideer på hur man skulle kunna göra och vilka tilbehör till blixtarna som ska användas till vad, fick ju trotts allt med en hel del grejer till dem. När jag testar ljussättningar så lär det bli Per som får vara modell.
Jag är fortfarande väldigt förkyld men jag håller på att bli bättre även om det går sakta. Att jag inte kan låta bli Wii Fit gör väl egentligen inte saken någe bättre, även om jag tar det lite lungt. Men jag hatar verkligen att vara helt igentäppt och ha feber.
Vad händer idag då?
Men iaf så idag så blir det att fixa till de sista lådorna och förhoppningsvis att vi även får tummen ur och faktiskt flyttar min dator till datarummet där det är meningen att den faktiskt ska stå. Känns riktigt skönt att det börjar bli bra ordning här nu, fattas ju lite saker och så men det är kommande projekt och egentligen ingen stress med, men skulle ju vara gött å få bli helt klar.
Blir kanske att testa lite olika ljussättningar med blixtarna sedan, men vi får se.
Per är söt och har börjat spela Counter Strike igen, ska väl ta mig i kragen och börja jag med antar jag.
Känner inte riktigt för att sitta här och jag vill bli frisk, hatar att bli så hindrad av förkylningen.
Så kan det gå
Vi passade på att hyra lite film och så gjorde vi tacos. Blev riktigt gott.
Vi hyrde Hancock och Barnhemmet, dock såg vi bara Hancock. Barnhemmet den tar vi och ser idag istället.
Måste ju verkligen säga att Hancock var riktigt bra och var ju inte riktigt som man förväntat sig, på dett bra sätt. Jag vill inte direkt skriva något om filmen med risk för att förstöra upplevelsen men jag rekomenderar er varmt att se den. Vi kom båda överens om att det var en riktigt bra film, att Per tycker en film är bra är rätt sällsynt och att han tycker dom är riktigt bra är ännu mer sällan man får uppleva.
Efter vi kollat på filmen och myst så vek vi tvätten, jo jag vet.. jätte romantiskt. Men efter det var gjort återupptog vi myskvällen och spelade lite Mario Party och bara hade riktigt roligt tillsammans.
Det enda jag kunde klaga på var att vara förkyld och att jag höll på hosta hela tiden. Men i det stora hela så var det en lyckad kväll.
Everyone wants to be loved
Både Per och syrran har pratat mycket om Spotify på sista tiden så jag bestämde mig även jag för att kolla upp det.
Det visade sig vara ett program som innehåller ja hur mycketm usik som helst och är helt gratis, ja så långt att dom spelar upp reklam lite nu och då men det är inget som stör faktiskt. Finns ju även ett betal alternativ som är utan reklam, man kan betala per dag eller per månad beroende på hur mycket man vill använda det.
Man kan göra egna spellistor som den sparar och även om all musik inte finns där så finns där jävligt mycket och det är tämligen lätt att söka. Det jag inte hittat än så länge som jag har sökt efter har varit 2 låtar som vanligtvis även är mycket svåra att få tag i. För att förtydliga det så har jag bara hittat den ena utav dem och det efter många om och men.
Detta är något som jag framöver helt klart kan tänka mig att betala för då det levererar en sådan bra tjänst för en sådan billig peng, detta är något som jag verkligen vill stötta så det inte råkar dö ut för att folk är snåla.
Så ta och kolla upp och testa Spotify.
Året är 2009
Det har nu blivit ett nytt år med nya förhoppningar och nya utmaningar, nya löften och säkerligen nya besvikelser. Men det är väl det som är egentligen, ett nytt år är ju ett paketerbjudande. Man får ta det onda med det goda och jag hoppas det iaf slutar så bra det bara tänkas kan.
Men jag tror och hoppas att detta är året då vi äntligen får lite rakare och stabilare färdväg än tidigare år.
Jag menar.. Per har ju äntligen fått jobb vilket leder till att även jag kan dra igång mitt så om det nu rullar på fint så har vi snart båda jobb. Försäkringarna är klara så man slipper vänta på dem någe mer, det enda som fattas nu då är att få besultet ifrån Kammarrätten för att få beslutet rörandes min överklagan om aktivitetsersättning.
2009 känns som det kan bli ett bra år.
Det som jag förväntar mig och hoppas ska ändras i år och ja sånt jag vill kunna ta tag i själv.
- Till att börja med att få klart allting här hemma och få den ordning som önskas.
- Sedan så komma igång och röra på mig mer.
- Få ny medecin som helst inte ger mig några direkta bieffekter.
- Fixa en ännu större odling på balkongen.
- Starta det egna företaget.
- Börja någon kurs tillsammans med Per.
- Studera något lite mindre ämne för min egen del.
- Börja med någon form av spår med Loke.
- Hälsa på vänner o familj som är utspridda i landet.
- Utvecklas i studion och kanske rent av hitta en lokal.
- Bli lika vig i högra benet som i det vänstra.
- Tattuera mig, tror jag.
- Byta ut Pepsin mot något annat uppiggande, kanske kaffe..
- Försöka få sovrummet och hallen om tapetserade eller möjligen om målade.
- Plus förhoppningsvis 2 saker som för stunden är hemliga och det bara är ett väldigt litet antal personer som vet om, av den anledningen kommer jag inte skriva något om vad ännu.
Ja det är säkert mer men att komma på allt på en gång är väl inte vad jag skulle kalla det lättaste.
Så jag har ju helt klart lite att göra och uppfylla iaf, men vad som blir av eller ej vet jag ju inte ännu. Men jag ska göra mitt bästa för att uppnå dessa mål och helst ännu fler än dessa.
Sedan finns ju lite saker jag vill byta ut och skaffa nytt av, men det är ju sådant som synes i mån av pengar hur det blir med det.
Men jag hoppas iaf att alla nära o kära, vänner som familj får ett riktigt riktigt gott nytt år och att det verkligen fylls av lycka.
Hoppla
Pratar mycket om saker som jag ska försöka ta tag i och göra men det ä ju inte allt som blir av. Vilket iof är rätt förståeligt.
Men jag har funderat nu på att ta upp ridandet igen. Har alltid älskat att rida och undrar ibland varför jag slutade, ångrar mig väldigt mycket för det. Blir så inspirerad av både Sofie o Charlotte och läsa om när dom är och rider. Jag älskar ju hästar, men kan kanske inte överdrivet mycket om dem, men nej jag vill verkligen börja rida igen.
Skulle säkert behöva börja om så gott som från början i mitt lärande då det verkligen var länge sedan, men funderar på om man kan be någon om hjälp med det eller om man ska ta kontakt med någon ridskola.
Går det bra sedan så får vi se vart det leder om man köper en häst eller hyr eller blir medryttare eller fodervärd eller ja vad det nu blir, ja jag ska ju ha hästen på balkongen. Nej självklart inte, då handlar det om att hyra stallplats, givetvis.
Jag hoppas inte min fot ska ställa till det bara, är så rädd att den kommer vara ivägen eller rättare sagt inte klara av att ta sig upp o ner och även att själva ridningen ska bli ett problem. Får hålla tummarna på att så inte blir fallet.
Snart är det jul
Okej inte helt men nästan, beror nog mycket på att vi itne har något julpynt upp och nu känns det som det är rätt lönlöst att pynta då vi snart ska bort och när vi kommer hem så lär det vara dags att ta ned allting igen. Så känns som man pyntar för tomheten som blir i lägenheten, visst blommorna kanske vill ha det lite fint?
Blommorna ja, det påminner mig om att dom ska nog ta och vattnas idag så dom inte blir lessna på mig utan växer sig stora och starka. Fick ju Impecta katalogen här förra veckan, har inte gått igenom hela ännu men det är mycket som man vill ha där i. Tur att dom är himla billiga och att det är så bra kvalité på fröna.
Nu efter jul så drar jag som jag sagt jag vet inte hur många gånger igång företaget. Men jag kan inte bestämma mig för vad det ska heta. Nu när jag heter Hassel så känns ju det som ett bra namn trotts allt. Men känner samtidigt att jag inte riktigt vill att företaget ska ha något baserat på mitt namn. Funderade på Adeptus Photography ett tag, men det känndes inte heller rätt.
Funderar nu på UniPho, gillar det men samtidigt så vet jag inte. Fan vad jag hatar att ha sådan beslutsångest. Visst namnet är väl inte det viktigaste utan det är ju vad jag leverar men namnet spelar ju in även det då det trotts allt de flesta gånger är det som ger det första intrycket och kunden skapar ju en tanke om vad det rör sig om för företag så snart dom hört namnet. Men oavsett vad det blir för namn så känns det skönt att vara på gång och att det ser ut som det faktiskt blir av, det är klart saker kan komma ivägen och att man får förhinder men tänker låta ytterst få saker stå ivägen.
Längtar iaf upp till Norrland och "hemma".
Saknar
Älskar att köra bil och att köra till bra musik är ännu bättre. Men här nere känner jag mig inte så säker på vägarna, då menar jag att jag inte kan dem.
Men hemma i Norrland så kan jag då iaf väldigt många och jag vet vart jag kan åka för att komma ut på bra och fina vägar för att slö köra, här nere gör jag inte det vilket känns så frustrerande.
Klart jag kan ju inte alla vägar och det finns ju helt klart stora möjligheter att köra vilse även där hemma, men det gör inget utan det blir bara en liten omväg. Samt att E4an är skönare att åka på och man vet vart man kan dra på och gå över den tillåtna hastigheten och verkligen gasa på ordentligt, finns ju sträckor som det verkligen kan gå undan på. Men sedan så är det ju högre hastighet överhuvutaget än vad det är här nere.
Men jag ska väl inte klaga egentligen, bara det att jag saknar hemma och att få köra bil ordentligt.
Dream of me
Det var ju självklart en massa saker runtomkring som hände oxå men detta är det som jag kommer ihåg. jag hade blivit tillsammans med ett av mina ex, D, igen. Vi hade det inte speciellt bra och vi var på något ställe där även min familj var, skulle tro det var något som liknade en semesterort. Men jag bara trånade efter Per hela tiden som även han var där.
Min älskling
Efter många om och men lyckades jag få Per att inse att det var han jag älskar och bara han som jag ville ha och det slutade innan jag vaknade med att vi fann varandra igen, vilke var skönt. Hade nog mått jävligt dåligt om jag vaknat innan det.
Inte för att det är fel på D så men det är ju hästlängder mellan dem och det är ju Per som jag älskar, samt att det som var var ja.. inge bra. Klart det fanns bra stunder även där men speciellt många kan jag nog seriöst faktiskt inte påstå att det var. Men men tog ju inte slut utan anledning om man säger som så.
Honeypajen min
Är glad att jag har Per, han får mig att må bra och han älskar mig oavsett. Precis som jag älskar honom. Med Per så får jag ju vara jag och han förstår mig på en nivå som ingen annan. Han är ju helt klart det bästa som har och har kunnat hända mig, så är det bara.
Tack Älskling.
Det är dock lite jobbigt att vakna från sådana drömmar, och även mardrömmar av andra slag, och vända sig mot hans sida för att söka tröst eller för att berätta vad man drömt och se att det är tomt, samtidigt som man inser att han gått till jobbet några timmar tidigare.
Känns som detta blev ett kanske lite konstigt inlägg egentligen, men må så vara.
Let´s Go
Är så less på att vänta och känner mig lite "nu jävlar" så vi har bestämt det att när Per väl börjat jobbet och vi vet att det är igång och lönen börjar rulla så att säga då kör jag igång mitt företag. Blir inte en stor start men så att jag kan börja ta på mig betaljobb.
Kommer ju äga blixtar och kamera själv men låter företaget låna dem, eller hur man ska kalla det.
Nu får det fan bära eller brista!
Tänk att
Tänk att när jag tittar på honom så känns allt genast mycket bättre, ett lugn sprider sig och det känns som evigheterna står stilla och vi är vi för all framtid.
Nu ligger han och sover här brevid mig i soffan och är så söt. Att säga jag älskar dig känns inte tillräckligt, det är så mycket mer..
Är så tacksam som har dig och att du vill ha mig.
Tänk att vi snart varit gifta i 6 år, tiden går så fort ibland..
Foto
Ibland känns det som jag inte är tillräckligt bra och jag vet ju att det går att träna upp sig men jag borde vara där redan.
Okej jag vet att jag är duktig egentligen och att jag verkligen har talang inom foto, ja jag vill gärna tro det och de felsta andra säger ju även de så ( har inte träffat någon som sagt annat ). Men ibland undrar jag om folk säger det för att vara snälla eller för att jag verkligen är bra.
Kanske är för att jag känner sådan idée torka som det är på detta viset just nu. Varför kan inte jag få bli upptäckt för..
Gammal
Jag är snart 25 år, fattar det inte riktigt själv om jag ska vara ärlig men får lite panik att jag snart fyller år ( om ca 3 månader visserligen men iaf ) och jag har fortfarande inte ett fast jobb eller haft speciellt många betaljobb.
Visserligen har jag v äl inte satt mig så att det ska komma in en massa jobb direkt men jag vill lyckas. Ser flera som fått sälja bilder till diverse tidningar och projekt och man undrar ju hur har dessa blivit sedda?
Känner verkligen hur jag blir stressad..
Men jag antar att man ska väl inte direkt stirra sig blind på det problemet, det bör ju lösa sig snart om det går som det ska så att säga. Men skulle ju helt klart vara lättare om man blev "upptäckt".
När allting lugnat sig lite här hemma och vi förhoppningsvis vet lite mer om hur det blir med överklagan så ska jag se om jag kan dra ihop någon utställning.