Men en sådan en
Idag hade vi planer på att vi skulle ta och köpa ett par nya byxor till min karl då han bara har 1 helt par samt införskaffade av annat småkraffs, som exempelvis smör.
Bilen startade utan några problem men färden till Maxi var mindre problemfri, den har aldrig gått så illa och den höll på att dö flertalet gånger mitt i vägen. Men vi tog oss iaf fram och gick och handlade nya byxor, en ny plånbok, en hårklämma ( som Ida förslog att jag borde ), lite mat och sådana nyttigheter.
Vi tog tid på oss och gick runt och njöt av att vara ute och det känndes lite i luften att det snart börjar bli riktigt med julstök och stämning. När vi väl kom ut och satte oss i bilen så ville den till en början inte starta alls. Vi höll höll på åtskilliga gånger att försöka, efter ett tag så drog den iaf igång och en lättnad kom.
Men så när jag skulle gasa så blubbade den till några gånger och dog igen, såhär höll den på ett bra tag tills vi gav upp och ringde runt lite till mina föräldrar först för att se om det var något vi kunde göra själva, men det slutade med att vi fick ringa Leif och be honom komma för det är ju inte så jätte lätt att förklara precis vad som skulle kunna vara fel över en telefon då man själv inte kan så överdrivet mycket om bilar.
Leif, Pers pappa, jobbade dock och det var stopp på bruket så han kunde inte riktigt komma därifrån så vi fick snällt sitta där och vänta tills han kunde komma lös och hjälpa oss. Men när han väl kom så funkade bilen igen, han åkte bakom oss hem ifall den skulle stanna längs vägen men det gick bra ända hem till parkeringen.
Kan inte påstå det känns allt för motiverande eller det minsta lockande i att köra den upp till Sundsvall över jul, men vi får se hur det går med det helt enkelt. Vi tog oss ju ändå hem nu och så..
