Following the stars
Efter att ha suttit natten och kollat på youtube filmer och försökt att hitta den information jag söker för att utveckla mitt fotograferande så känns det lite bättre.
Jag känner att det finns hopp även för min ljussättning och att det handlar lite om att få dem att sätta sig i huvudet.
Ikväll blir det till att knapra nattinatti piller så jag vet att jag somnar och får sova ut tills imorgon så jag kan prestera mitt bästa. Visserligen försöker jag väl det på alla sessioner men det är ju ändå lite större när det är betalt och ska tryckas upp som dessa.
Jag drömde bara om ljussättningar och foto inatt, känns lite som ett tecken att man ska slappna av lite. Då kanske jag skulle sova lite bättre dessutom om jag bara kunde släppa lite spänningar i kroppen innan det är dags för att sova, speciellt runt axlarna tror jag.
Men nu är det helg iaf så när Per kommer hem så blir han hemma ett par dagar från jobbet trotts allt. Skönt med jobbet såklart men njuter ju självklart av att ha min underbara man nära.
Intressant egentligen hur snabbt måendet kan pendla. Nu vet jag att jag är ( enligt de kuratorer och psykologer jag träffat ) en känslomänniska med jävligt snabba svängningar. Som många av er vet så kan mitt mående förändras rätt extremt på bara några minuter, utan någon egentlig anledning. Men med hjälp av medecin ska väl förhoppningsvis även det blir bättre.
Tänk att få chansen att fungera mer stabilt..
