Att sakna

Sakna någon är ju som de flesta säkert vet riktigt jobbigt, men samtidigt så har det sin charm.

Jag saknar Per så snart han gått till jobbet till det att han kommer hem igen. Sedan är det ju klart jag saknar en hel del vänner och min familj.

Många tycker säkert det både är löjligt och rent av klängigt att sakna varandra så mycket när vi ändå umgås så mycket som vi faktiskt gör. Men att sakna någon är ju inget man rår för samt att det är ju ett tecken på att man mår bra av att ha den andra personen nära.

Och jag har det ju helt klart hellre såhär än att inte sakna alls, det är ju aldrig ett bra tecken.

Klart det kan vara skönt att vara ifrån varandra men bara för det innebär det ju inte att man inte saknar varandra.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0