Banken svarar
Idag var vi tillsammans med Pers pappa, Leif, inne i Skoghall på banken där och ansökte om lånelöfte.
Banken svarade till vår lycka ja, så vi har nu ett lånelöfte och kan därmed bjuda på lägenheten som vi hittat, sedan om vi får den är ju en annan femma. Men vi hoppas och det känns så mycket lättare nu. Vi har iaf möjligheten att vara med och bjuda och vi har möjligheten att slåss för den, till en viss nivå.
Sedan om vi går så högt som vi har fått lånelöftet vet vi inte riktigt, beror ju på hur det känns där och så men lite över det dom begär kan vi allt gå skulle jag tro.
Men att vara hård och stå på sig om någon bjur över är ju en helt annan sak, jag är lite dålig på det.. speciellt då det är något jag så gärna vill ha. Kan lätt bli lite ivrig och jag är rädd för att det syns väldigt väl dessutom.
Vi var förbi och kikade utvändigt på den idag och den ser riktigt bra ut och området var riktigt lockande och nära till fina promenad områden och liknande och det bästa av allt är att den inte har någon trapp till utgången så jag kan gå ut med hunden. Den som undrar varför jag inte kan det idag, ja svaret på den frågan är att jag har fortfarande problem med mitt ben och Loke har problem med sina knän vilket gör att jag klarar inte av att bära honom ner för trappen när han ska ut. Och det är verkligen inte bra om han går nerför själv då det kan skada knäna hans yttligare.
Jag hoppas på denna lägenheten.
