Som jag har lovat

Jag har lovat att efter idag berättat en av de hemligheterna som jag "smygit" med.

Idag var vi iväg till Kristinehamn till kennel Campilios och tittade på deras små valpar. Dom har inte bara en kull utan 2 så det var 14 valpar allt som allt. Överdos av sött och gulligt kan jag ju lova.

Anledningen att vi hållit detta hemligt ( mor, far o syster och ett fåtal vänner känner till det ) är för att vi vet att det är många som har en del förutfattade meningar eller anser att vi ska spara pengarna istället och vi har inte riktigt orkat med alla olika åsikter rörandes detta. Vi ville få fatta ett beslut själva utan för mycket påverkan av alla andra så vi vet att det vi gör är rätt.



Vi bestämde oss nu nar vi var där att det var rätt och känndes verkligen rätt, speciellt när vi träffade föräldrarna och fick se hur underbara dom är. Sedan var ju uppfödarna helt otroligt trevliga och svarade gärna på frågor som vi har och till skillnad från Loke så har vi ju möjlighet att få tips och råd från början, dom ska ju även visa oss hur en strävhårig tax ska trimmas så vi vet att vi gör rätt. Loke kommer ju nämligen inte från någon uppfödare så vi fick ju aldrig den sortens hjälp med honom.

Denne lille pojken kommer ju även att ha en stamtavla vilket för mig är väldigt viktigt då jag jätte gärna vill ställa ut och så, något jag inte kan göra med Loke eftersom han saknar stamtavla då han var en såkallad "olycka". Sedan har vi planer på att dom båda ska få lära sig sök, om det blir samma för dem båda eller dom får lära sig olika får vi se. Men en ska iaf få kantarellsök, finns ju dock risken att Loke käkar upp kantarellerna han hittar innan han lär sig eller om han är vrång.



Vi har nu tingat en liten pojke hos dem som vi ska få hämta hem om ungefär 1 månad. Längtar oerhört mycket och det ska bli så roligt, klart det kommer bli en del jobbigt med men mest roligt. Tror Loke kommer må lite dåligt i början då han inte är den enda som får uppmärksamheten längre men så snart det lägger sig tror jag han kommer må betydligt bättre.

Dessutom var det otroligt skönt att få höra från ett par uppfödare att taxar är en oerhört frisk ras och att det med diskbråck inte är speciellt vanligt längre samt att det finns operationer för att kunna återställa hunden om det skulle inträffa. Även att dom har en medellivslängd på 15 - 17 år ungefär.

Men vi är lyckliga, det känns så rätt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0