Life Of Eve

Nej jag kom bara inte på något bättre till rubrik så det fick bli bland det första jag kom att tänka på. Tråkigt men sant.

Lite fotosugen är jag måste jag erkänna, fortfarande. Men ja egentligen är det väl inte så konstigt då det trotts allt är en av mina största passioner i livet och mitt yrke.

Jag skulle behöva få tummen ur och kommentera lite fler sessioner på modellbilder känner jag. Samt att jag skulle vilja kunna komma ut lite och fota med blixtarna oxå, men det får nog vänta tills jag har råd med ett batteriblixt-aggregat. Blir ju lite svårt annars.

Nej jag har inget vettigt att skriva så jag struntar nog i detta nu.

Blir så himla grinig och irriterad på folk ibland.

Det jag har i åtanke nu är en diskution som är igång på modellbiler rörandes ett par sessioner med tjejer i nazityska militära kläder, något som jag tycker kan vara riktigt snyggt.

Nu är det så att det är en del som tar så oerhört illa vid sig utav dessa  bilder och anser dem vara stötande då dom i första taget är glorifierande utav nazismen.

Dom som har tagit bilderna har varit noga med att skriva redan innan dom lades ut att det är rent estetiska bilder för att det är snygga kläder och iaf ena fallet var det lite åt fetisch hållet och att det hade INGET att göra med några politiska åsikter.

Dock har ju detta blossat upp i en rätt hetsig debatt om vad som är rätt och fel och dessa fotografer har även nu blivit polisanmälda tydligen för hets mot folkgrupp. Något som jag tycker är helt sjukt.

Okej jag kan förstå att det är ett oerhört känsligt ämne för många men det är ju i grund och botten i detta fallen iaf bara kläder på en modell egentligen.

Jag hatar verkligen folk som anser att deras sätt är det ultimata och det finns inget annat. Klart man ska få ha sina åsikter och inte behöver bli påverkad av andras men då måste man ju även kunna ge den respekten tillbaka. Alla kan inte anpassa sig efter ett par personers åsikter, ska man nu vara så försiktig så ska man ju inte få någon att må dåligt.

Jag menar det finns ju faktiskt dom som tar illa upp av vissa utseenden, så dom får allt ta och skyla sig. Det finns dom som tar illa upp utav homosexualitet så dom måste gömma sig eller iaf inte visa det öppet för det kan ju anses stötande av någon. Att kyssas offentligt kan ju vara kränkade för någon så det får ju absolut inte förekomma. Det finns tom dom som anser att andra hudfärger är stötande..

Har dom glömt att det ska vara lika för alla, okej en del saker är kanske liiite för känsliga att skämta om men vill man göra det så måste man ju faktiskt få göra det och gillar man det itne så kan man ju faktiskt låta bli att titta. Förintelsen är ett starkt ämne och det är många som tar illa vid sig men ska man anpassas efter deras mående ska man anpassa sig efter alla andras med och då kommer ju även ovanstående in.

En som kommenterade dom bilderna skrev bland annat:
"I själva verket är en glorifierng, där modellen ser stark ut, vacker och osårbar ut - en glorifiering när vi vet att SS soldater sen gick ut och förrättade sina värv. Sköt gravida mödrar, dödade småbarn på bajonetter, tvingade 100 år gamla män att gå många kilometer barfota för att sen hälla vatten över deras fötter så att de förfrös fast i marken. Allt det symboliserar SS för många. Varför respekterar ni inte oss"

Det jag hajar till på är det sista där och det är bland annat det som får mig att bli så jäkla arg. För man kan precis lika gärna ställa samma fråga tillbaka. Varför respekterar inte NI oss oxå då?
Eller ja dom som har denna fetischen i detta fallet.

Man ska ju inte be av någon något man inte kan göra själv och detta är rätt tydligt att det är bara menat att gå åt ett håll.

Nu menar jag inte att man inte ska visa respekt för andras lidande eller så men att alla ska visa respekt för alla oavsett hur korkade deras åsikter kan tyckas vara, för det är ju det det är.. DERAS åsikter. Bara för att man inte håller med innebär ju inte det att man har fel, man måste sluta tänka på sig själv som den perfekta människan och förebilden och att alla ska tycka som en själv.

Själv anser jag att alla får göra som dom vill och tycka preciiiis vad dom vill så länge dom inte försöker trycka det på andra eller medvetet skada andra ( som är ofrivilliga ).

Nu ska jag sluta innan jag blir mer arg.

Satt och tänkte tillbaka lite, igen. Kom och tänka på en massa roligt man gjort i sina yngre dagar, känner mig så himla gammal när jag säger så.

Kom och tänka lite på tiden med Sanna Grus och hur roligt det var att spela bas, saknar det lite måste jag erkänna. Samt att jag saknar ju bandmedlemmarna oerhört mycket. Det är personer som alltid kommer ha en oerhört speciell plats i mitt hjärta.



Även suttit och tänkt lite på flakmoppen som Pollan fått låna som vi åkte runt överallt på. Det var verkligen tider det, även om man var rätt öm i röven efter vibrationerna från flaket. Men det hörde ju till charmen.

Man kanske skulle skaffa sig en ny bas och börja spela lite på nytt, även om det inte för något direkt syfte utan bara att få spela. För det var ju verkligen ruggigt roligt.


Huset jag växte upp i..

Saknar min gamla väska lite oxå, den var kanske inte den snyggaste.. eller jo det  var den. Dock blev den ju så sliten att jag höll ihop den med säkerhetsnålar.

Så tänker jag lite lätt på när jag tränade Aikido, det var så kul. Hatar mig själv lite för att jag slutade.

Man har gjort mycket roligt egentligen om man bara rotar lite i sitt minne..

Ibland inser man inte hur mycket man älskar någon förrns det är för sent.

Men jag hoppas att hon vet hur mycket jag verkligen har älskat henne, jag insåg väl bara inte själv fullt hur mycket förrns här nu när hon inte längre finns med oss.



Några tycker säkert det rent av är patetiskt att bli så ledsen över en råtta, men hon var ju en del av familjen så som alla min djur är.

SvartLisa somnade in inatt, jag hoppas hon är på ett bättre ställe nu. Det jobbiga är att vi inte klurat ut vad hon dött av eftersom hon inte har några sår samt att hon var energisk som alltid strax innan vi gick och lade oss igår.



Jag kommer sakna dig gumman, väldigt mycket.

Sov så gott lilla gumman, jag hoppas du får ett par riktigt vackra vingar..

Sakna någon är ju som de flesta säkert vet riktigt jobbigt, men samtidigt så har det sin charm.

Jag saknar Per så snart han gått till jobbet till det att han kommer hem igen. Sedan är det ju klart jag saknar en hel del vänner och min familj.

Många tycker säkert det både är löjligt och rent av klängigt att sakna varandra så mycket när vi ändå umgås så mycket som vi faktiskt gör. Men att sakna någon är ju inget man rår för samt att det är ju ett tecken på att man mår bra av att ha den andra personen nära.

Och jag har det ju helt klart hellre såhär än att inte sakna alls, det är ju aldrig ett bra tecken.

Klart det kan vara skönt att vara ifrån varandra men bara för det innebär det ju inte att man inte saknar varandra.

Äntligen! Nu är ALLA klor på Ymer nyklippta efter många om och men.

Vi pratade med uppfödarna om dom hade något tips om hur vi kunde göra och dom sa att det är bara att ena håller fast honom och den andra klipper och inte ger vika för hans gnäll.



Nu gjorde vi så och ja han skäller ju verkligen högt. Men nu slutade vi inte utan höll kvar honom och även Loke hjälpte till med att lugna honom lite genom att hoppe upp på ryggstödet på soffan och "prata" med honom. Då var han väldigt lugn faktiskt.

Känns så himla skönt att ha fått det gjort.

Ibland så funderar man på att låta sig skämmas bort riktigt ordentligt och skaffa någon typ av moneyslave eller liknande. Hade varit lite roligt på sätt och vis.

Men ibland slår tanken en om att jobba som typ nätdomina eller någe sådant för lite extra inkomst.

Men det är ju det det är, tankar.. bara tankar och inget mer.

Sedan ska man inte sitta uppe och tänka på eventuella sätt att få pengar när man är så trött som jag är just nu, resultaten blir ju varierande.

Det är så himla skönt att sitta ute på balkongen i solen och bara ta det lungt.

Titta på när hundarna leker och solbadar lite samt sitta där ute tillsammans med Per och mysa av att han är ledig och att det börjar bli riktigt trivsamt på balkongen.



Solen skiner och jag sitter med upprullade byxben och utan sockar och bara mår. När jag är där ute och kollar på växtligheten, både den på balkongen och den i området, så kan jag inte annat än att le och för stunden glömma en massa bekymmer.

Bordet gjorde väldigt mycket, dock inte allt.



Ser framemot en sommarkväll då vi kan sitta ute och det är lite mörkt och vi kan tända ljusen där ute och käka lite gott.

Det är så skönt.

Ja att jag är glömsk av mig är väl ingen nyhet direkt.

Lyckades glömma att det var utställning i söndags, fan. Blev så himla arg på mig själv nu när jag upptäckte det. Vi hade ju sett framemot det. Ymer är ju visserligen för ung för att ställas ut om jag inte minns helt fel och Loke har ingen stamtavla så vi har ju inte kunnat ställa ut någon av dem men hade gärna åkt dit och fått träffa uppfödarna igen. Plus att det var en taxutställning, och en väldig massa taxar är ju aldrig fel.


Loke

Jag undrar när det blir nästa gång..

Får nu för allt i värlgen inte glömma att rösta den 7e Juni. Är inte helt säker på vad jag ska rösta på dock men det lutar åt Piratpartiet. Visserligen skulle väl morfar bli glad där uppe i skyarna om man röstade på vänstern, men ja vet inte ja. Det är inget parti som jag kan säga att jag håller med till 100%.

Nu är det verkligen inte långt kvar tills det att The Sims 3 släpps och jag längtar som en liten idiot.

Vad är det egentligen med det spelet som gör att man blir så besatt? Ja egentligen vet jag väl svaret på den frågan men man ställer sig den ändå. Men jag längtar verkligen något så ofattbart mycke.



Det blir ju lite jobbigt nu när man vet att det är nära, innan man visste release datumet var det inte lika påfrestande.

Men okej, det är ju trotts allt bara ett spel. Men ett väldigt roligt sådant.

Det är så rörande att se sådant, hemskt med själva olyckan givetvis.

Ett klipp jag hittade på aftonbladet.se om en hund och hans mamma, jag säger inge mer utan se klippet.



Jag kan inte annat än gråta när jag ser detta.

Sitter och funderar lite i det fina vädret och tycker nog egentligen att det skulle varit himla trevligt med en bärbar dator så jag skulle kunna sitta ute på balkongen och slösurfa och uppdatera bloggen, jag känner mig så himla mycket klarare där ute.

Har kommit i underfund med att jag slängde nog de gamla lådorna kanske lite för snabbt, nu var dom ju iof trasiga så man hade väl inte så stort användningsområde med dem men dom hade ju funkat lite tills vidare iaf, jag behöver få ut gurkan snart nämligen. Den är lite för stor för att ha där den står nu.



Grannens hund saknar sin matte och husse tror jag eftersom han sitter och ylar där uppe. Det är så man tycker lite synd om honom, men jag vet att han inte varit ensam speciellt länge så det är bara hunden som är lite ensam.

Snart är det nog dags att åka upp till Norrland igen, men vi vet fortfarande inte när Per får ledig så det är rätt irriterande. Men han får väl förhoppningsvis reda på det någolunda snart här iaf.

Våra tankar finns hos dig P ska du veta och våra hjärtan blöder för dig.

Du förtjänar allt gott men möter sådana stora svårigheter. Jag önskar att jag kunde ta all smärta från dig så du får vara glad och lycklig.

Du är en underbar person.

Nu har jag varit hos tandläkaren.

Jag fick en liten dricka innan där hos dem och nu känns det som man verkligen är packad, Jag är fnittrig, vinglig och så lespar jag ( pga bedövningen i munnen ).

Mer ingående kommer lite senare när jag klarnat till i huvudet, för nu behöver jag verkligen gå och lägga mig lite innan jag ramlar omkull.

Klockan är stax efter 05 denna ljuva söndagmorgon och vi har precis spelat klart rollspelet.

Det gick väl inte riktigt helt som det var tänkt, även denna gången. För att vara lite nördig så blev min karaktär övertagen av en demon och slaktade Peters karaktär. Men det var skojj, synd dock eftersom vi båda var väldigt nöjda med dessa.

Har iaf varit väldigt trevligt och roligt.

Men nu ska vi gå och lägga oss så jag önskar alla en godnatt och en riktigt god morgon.

Vi satt och pratade lite tidigare här idag och kom fram till att sätta små belöningar vid mina delmål på vikten kanske inte vore en helt dum idée som lite extra motivation så att säga.

Och jag kom till insikt här nu, då det är väldigt många instrument jag vill lära mig att spela, så ska ett av dom belöningarna nog faktiskt vara att iaf börja spela säckpipa. Jag älskar dom så oerhört mycket och har länge drömt om att kunna spela det, ja även harpa och dragspel visserligen men säckpipa är nog det jag främst vill lära mig som jag känner att jag inte kan lära mig riktigt själv.



Vad dom andra belöningarna ska vara vet jag inte riktigt ännu och jag ska ju kolla med Per vad han tycker om idéen med säckpipa, men jag tror inte han ska ha några invändningar mot det. Jag hoppas iaf inte det.

Ibland tycker jag verkligen barn kan vara riktigt skrämmande, eller endel sätt som dom verkar tänka på. Fast ja egentligen är det väl deras föräldrars brist i uppfostran och ängla förklaring av sina barn som skapar denna oro.

För att börja från början, det finns en svartvit liten katt här i området som får springa ute, något som jag tycker är jätte bra då den garanterat lär behöva en paus från att vara hemma och bli lekt med hela tiden.



Denna katten är i övrigt väldigt social av sig, även om den verkar vara misstänksam mot barn. Den älskar att leka med både Loke och Ymer. Dock har ju Ymer inte riktigt förstått vad det är för något ännu och blir mer rädd än leksugen för den, men Loke tycker däremot det är jätte skojjit att leka med kissen så det förkommer många gånger när Per är ute med honom att dom busar med varandra, kissen och Loke.

Den brukar försöka följa med hem och Per har ett par gånger fått lyfta ur katten ur vår trappuppgång eftersom den inte bor här.

En av våra grannar jobbade en kort stund på Pers jobb i disken och hon och hennes barn flyttade väldigt nyligen in här. Det som skrämmer mig är att hon berättade för Per att hennes barn tyckte våra hundar var såååå söta så och dom tyckte så om dom men däremot tyckte dom inte om katten. Dom brukade tydligen säga "Let´s kill the cat" och liknande, vilket bara det i säg är oroväckande anser jag men sedan att mamman dessutom tyckte det var gulligt skrämmer mig något så fruktansvärt.



Även om man inte är kattmänniska och verkligen dyrkar hundar så innebär det ju inte att andra djur är mindre värda. Jag hoppas ju verkligen inte dom gör detta utan det bara är något som dom säger och "skojjar" om. Men vart i hela friden är denna världen påväg?

Man måste ju lära sina barn att respektera inte bara människor utan även djur och att man ska ha empati. Jag förstår inte hur man kan vara så kall och bara för skojs skull vilja döda ett djur..