Life Of Eve

Satt och räknade hos tandläkaren, eftersom dom ville veta, hur länge sedan det var sist jag gick dit. Det visade sig vara ungefär 6 år sedan jag haft råd att gå till tandläkaren.

Ja det har arit en blandning av att inte ha råd och rädsla för att gå dit som gjort att det inte blivit av. Nu tack vare mina diagnoser och den hjälpen dom ger så har jag fått ett tandläkar kort som gör att oavsett vad dom gör och hur mycket dom än gör så kostar det inte mer än 150 kronor per besök. Dvs ett besök där jag ska laga tänder och sådant som ( jag kommer ihåg vad det kostade sist Per fick laga ) kanske skulle kunna kosta över 750 kronor kostar för mig fortfarande bara 150 kronor.



Så det känns väldigt tacksamt och det var trotts rädlsa och nervositet rätt skönt att få det gjort.

Jag trodde min mun var dömd men så visade det sig icke vara fallet. Dom tyckte att trotts en del skador som drickan åstakommit så hade jag väldigt bra kvalité på tänderna. Dock behövde jag laga ett hål, men det var för att en gammal lagning hade gått sönder. Blev lite glad när dom sa att jag faktiskt hade väldigt få lagningar, jag trodde ju att jag hade jätte många.

Några pauser blev det så jag fick lugna mig lite mellan varven.

Men ska tillbaka igen den 18e Maj och då ska jag först få något piller ( eller liknande ) som gör att jag blir lugn och groggy. Så ska vi passa på att innan den börja verka ska jag få träffa en tandhyginist som ska se om jag borstar rätt med den elektriska tandborsten. När väl pillret börjat verka skulle jag bedövas och så hade jag tydligen lite tandsten som skulle slipas och när jag är riktigt borta så skulle dom laga den trasiga lagningen.



Det var ett himla trevligt ställe dessutom, lugnt och skönt var det där och inte alls lika kalt och opersonligt som det kan vara på vårdcentralernas tandkliniker. Inte helt säker på om detta var en privat tandläkare, men trevligt var det där iaf.

Kan inte säga att jag längtar till nästa gång men det känns ändå skönt att få det åtgärdat.