Rädsla

Är så oerhört rädd för att hoppas på denna lägenheten men samtidigt är jag att inte hoppas heller.

För den betyder ju trotts allt extremt mycket för oss och våra liv skulle kunna ändras så mycket till det bättre. Vet att jag tjatar om det hela tiden men det skulle verkligen kunna göra det. Bara det att det är bottenplan förändrar så mycket.

Det är väl lite som när jag satt och talade med Carl ( har jag för mig han hette ) och vi snackade företag så sa han att han märkte på mig att jag inte bara var rädd för att misslyckas utan även för att faktiskt lyckas. Något som jag tror ligger lite i min rädsla för en del förändringar.



Ibland älskar jag förändringar i livet, men samtidigt är jag livrädd för dem. Rädd att om något förändras så finns det ju en risk att det faktiskt går till det sämre. Det är ju väldigt paranoit att hålla på att tänka så, dock är det inget jag vare sig rår för eller riktigt kan hjälpa.

Klart det går att jobba på och det gör jag, jag kämpar dagligen med detta. Det är ju dessvärre inget som går över på en natt. Jag utmanar mig själv med tex att köra bilen, dock ibland så går det inte så jätte bra och jag får panik av bara tanken. Vilket är lite komiskt med tanke på att jag älskar att köra bil.

Detta är väl inget jag tror jag nämner specielt ofta, för jag tycker ändå det är ganska pinsamt att vara så rädd för ja i ärlighetens namn löjliga saker.

Det blir bättre, men samtidigt så pendlar det mycket upp och ner och ibland kan det svaja mellan vad jag vågar och inte vågar väldigt fort. Det mesta är ju psykologiskt.

Sedan finns det ju saker som jag är väldigt säker på som tex förändringen med boende som i dagsläget blivit ett måste och det är jag inte särskillt rädd för. Lite mår jag ju dåligt över tanken att flytta, men detta ser jag mer framemot. Trivs ju himla bra i området, vi har vänner nära, det finns bra bussförbindelser in till stan så Per tar sig till jobbet när han inte kan cykla. Finns väldigt många plus med denna lägenheten.



Väntar lite på svar från styrelsen som skulle prata igenom några frågor jag hade, vilket var himla shysst. Främsta frågan var ju hur det är med att sätta upp staket på gräsmattan, även om det inte är vi som äger den utan det är bara nyttjande rätt på gräsmattorna där har jag lärt mig. Det innebär att man får använda den och givetvis ska man ju sköta om den, dock får man inte göra precis som man vill eller bygga vad man vill utan att ta upp det med styrelsen först. Men det vi hade tänkt oss att göra skulle inte vara några problem trodde hon som jag pratade med, men skulle kolla upp det ändå med resten av dem i styrelsen och höra av sig sedan.

Jag hoppas så vi kan få köpa denna lägenheten, det skulle verkligen vara en dröm som blir sann. Okej den slutgiltiga drömmen är ju en bondgård men detta känns som en bra bit på vägen iaf.

Vill att det ska bli måndag nu så vi får svar från banken, funderar dock på att ringa telefonbanken och höra lite. Men jag vill ju inte vara för tjatig heller.

 


Kommentarer
Postat av: kaka

Hoppas, hoppas!

2009-11-25 @ 18:16:40
URL: http://simkaka.blogg.se/
Postat av: Evelina

Kaka:

Tackar :) ja hoppas hoppas verkligen

2009-11-25 @ 18:41:16
URL: http://lifeofeve.blogg.se/
Postat av: Sara

Ska hålla tummarna för er! Vore ju underbart om ni fick den :) Kram

2009-11-25 @ 22:27:04
URL: http://mammatillangelina.blogg.se/
Postat av: Evelina

Sara:

Tack så hemskt mycket :D Kramar

2009-11-26 @ 17:48:14
URL: http://lifeofeve.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0