In my dreams with you

Varför skulle det var fel av mig att gå vidare och faktiskt träffa någon?

Jag menar visst man ska inte stressa fram eller tvinga fram något bara för att slippa vara ensam. Men om det känns rätt, då kan det väl ändå inte vara fel?
Är ju ändå väldigt noga att Per inte ska må dåligt och vad mer kan jag göra än att fråga honom?

Jag får dock ibland intrycket av folk att jag ska vänta till dess att Per träffar någon ny, hur kan det vara mer okej att han går vidare och inte jag? Att fortsätta som bara vänner var ju ändå ett gemensamt beslut som vi kom överens om efter en längre tid av samtal tillsammans.



Känslor är inget som man rår över, vare sig man vill eller ej.

Frågar ju dessutom Per hur det känns för honom och om det är okej att jag träffar någon. Annat än så vet jag inte vad jag kan göra, jag litar ju på att han är ärlig med mig. Han vet att jag skulle ta det jävligt lungt om det var något han inte mådde bra utav, jag menar.. bara för att vi inte är ett par innebär ju inte det att man inte bryr sig om varandra längre. Hans välmående är ju oerhört viktigt för mig då jag ändå ser honom som en del av familjen och som jag sagt så är han en av mina absolut närmsta vänner.

Han är en av de absolut första jag berättar saker och ting för.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0