Where we grow

Har länge viljat skriva något nytt i bloggen men inte riktigt fått tummen ur.

Fortfarande osäker på riktigt hur mycket som är passande att jag faktiskt skriver eller ej. Endel av mig vill ju vara brutalt ärlig och öppen med alla tankar och känslor, men det känns som det riskerar att sluta i missförstånd och en massa annan skit. Det verkar ju inte vara helt ovanligt trotts allt.

Men jag kan väl börja med att jag längtar efter att träffa någon, eller inte någon som vem som helst utan det är kärleken.
Jag saknar att vara någons och att denne även vill vara min och dela sitt liv med mig. En varm, trygg och lojal famn att krypa upp i. Någon som tycker om mig, för den jag är.
Det känns som en stor del utav en saknas..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0