I can change what you see
Nu är det verkligen inte långt kvar tills det är dags att bege sig norröver. Längtar till att få komma hem och komma bort lite från saker och ting. En stund att få tänka på lite annat.
Ser ut som att jag kommer få hämta upp ett gäng påfåglar i Alfta eftersom herr Tut ser ut att ha blivit bortskrämd av en liten hund. Hoppas dom inte låter allt för mycket i bilen bara, det är ju trotts allt ett par mil till innan jag når fram. Men det visar sig väl antar jag.
Borde sätta mig och bränna nån mer skiva att lyssna på inför resan, jag lär ju hinna lessna rätt fint på dem jag har annars.
Sen i slutet av Juli så har min syster och jag siktat in oss på att jag ska åka ner, inget datum satt eller så ännu dock eftersom vi inte kommer veta hur det ser ut med jobb för hennes del strax innan det blir av. Men blir bara nere i Skåne i någon dag, det blir en del jag ska hinna med då. Men det ordnar sig nog hoppas jag. Ser väldigt mycket framemot att få komma dit, är rätt nöjd med mig själv att jag tror mig börja hitta någolunda där. Tar jag mig bara till Gustaf Adolfs Torg så är det lungt.
Känns som det blir en bra sommar detta..
Lite tråkigt
Har man lite tråkigt kan man alltid leka lite framför camen.
Detta blev ett av de lite mindre seriösa bilderna.
Det är lite mörkt i rummet, men orkar inte riktigt gå och tända.
Man kanske skulle göra lite nytta istället?
Datafix
Har länge tänkt att jag ska försöka få tummen ur och fixa till datorn.
Har haft nätagget hemma ett litet tag så nu fick jag äntligen igång mig själv och bestämde mig för att byta.
Före.
Det var dammigt där i, även om jag brukar vara där och göra lite rent ibland. Men det är skönt med nätaggen och det är ju att dom är så fruktansvärt lätta att byta egentligen, det mesta säger sig självt.
Efter.
Bytte från ett 650W till ett 1000W. Datorn blev tystare, vilket känns underbart för den lät ju så in åt helvete innan. Per fick ärva mitt 650 så får han ett nätagg som är lite bättre anpassat för hans dator oxå, får hoppas han slipper bluescreen hela tiden nu då.
Men blir alltid så sugen på att fortsätta pilla när jag väl satt igång och känner att det är lite synd det inte var mer grejer som skulle bytas just nu.
Veckans Låt.
Visade sig att dom hade en hel del bra låtar, varav denna är en utav dem. Så det får bli denna veckans låt.
Blackmore´s Night - Under A Violet Moon
Hoppas ni gillar dem.
Just a dream
Vi hade ju riktigt roligt och mysigt där ute, är himla fint där
En myggig promenad in i skogen.
Väldigt fina kor, mindre fina hus.
Peter var först i.
Det var väldigt gött i vattnet.
Loke trillade i så smidig som han är.
Riktigt skönt och lungt i solen.
Färg?
Jag har ju en färg hemma som tur är, men vart den är det vet jag däremot inte riktigt.
Undrar om det är som Lina sa sist att jag har "glashår", dvs att färgen inte fäster riktigt bra utan tvättas ur rätt fort.
I mina tankar..
Jag sitter och funderar lite på det med jobb, jag vet inte om det är riktigt egentligen men det ska väl inte vara helt svårt att ta reda på tycker jag. Vill väl inte riktigt berätta vad det handlar om riktigt ännu förrns jag vet om det är något jag kan lita på eller ej. Men är det som det blivit sagt till mig så är ju lönen inte helt fel, okej jag får pendla lite men för den lönen så visst, men just nu behandlar jag det som om det vore ett påhitt.
Per stör sig lite på att jag lyssnar på en låt om och om igen hela tiden ( Heart - Will You Be There ( in the morning ). ), men det tycker jag att han kan stå ut med. Det är en mysig låt.
Nu är det inte långt kvar tills det bär iväg, dock vet jag att den vistelsen hemma i Norrland kommer bli väldigt anpassad utefter vissa saker här på hemmaplan. Det visar sig dock.
Ser även extremt mycket framemot att åka ner till syster i Malmö i slutet av Juli, som jag hoppas på att det blir. Kännde hur mycket jag saknade henne tidigare idag när jag ringde till henne. Älskar verkligen hennes lägenhet, den är helt underbar. Soffan där är ju trotts allt snuskigt skön att sova, så länge min söta syster kommer ihåg att ge mig en kudde dvs.
Har börjat använda min gamla mobil igen, nu är jag väldigt glad att jag faktiskt sparade det numret oxå. Men det gör det ju inte mindre bittert över att ha tappat min Iphone..
Her heart filled with joy
En sak jag funderat över är det med ålderskillnader, främst då det kommer till förhållanden. Jag måste säga att jag inte ser något fel i det så länge båda mår bra av förhållandet och man är bra för varandra, precis som vilket förhållande som helst. Det är ju ingen skillnad på känslorna bara för att det skiljer några år extra mellan en.
Det som jag kan tänka mig lite som ett problem är ju då frågan rörandes att bilda familj eller ej. Men så länge man känner att man ligger på ungefär samma vågplan och vill samma sak så ska ju inte det sätta några käppar i hjulen precis. Däremot om man vill olika saker så kan det ju bli svårare.
Men vad som funkar är ju upp till vardera att bestämma, inte utomstående egentligen. Även om jag märker att folk lyssnar lite mycket på folk i sin omgivning ibland. Hur kan en annan person kunna säga vad som är rätt för en själv? Det är ju långt ifrån alltid som all fakta finns, många gånger är det ju mycket som bara man själv känner till.
Jag förstår faktiskt inte varför folk bryr sig så mycket i vilken ålder man har och vilken skillnad det är. Kärleken är ju som man brukar säga blind och tycker man vekrligen om varandra och bara vill varandras bästa, hur kan det då vara fel?
Syster och hennes kille är ju ett jätte bra exempel på detta anser jag, det skiljer 15 år mellan dem. Visst jag kan ju bara tala utifrån det jag sett men jag tycker dom är jätte bra för varandra. Dom passar mycket bra ihop på så många sätt och att det är en åldersskillnad spelar ingen som helst roll. Bara dom är lyckliga tillsammans..
Göteborgsudden igen
Det var himla gött och behövligt kännde jag, att få komma ut lite och njuta av vattnet.
Peter var inte speciellt sen med att komma i vattnet och det var varmare än förra gången vi var där. Efter viss övertalan från Peter så badade även jag.
Denna gången fastnade även jag på bild.
Jag hade dock inga badkläder med mig och jag kännde inte för att bada direkt i mina underkläder, bland annat för att vitt när det blir blött går ofta att se igenom. Så det blev att jag badade i min tröja istället.
Det var grymt skönt i vattnet och jag hade helt klart kunnat stanna där ett tag till.
Midsommar
Det blev att vi var ute på gården hos Peter och Anna. Vi grillade och umgicks. Vi åt Purgers ( Per´s hamburgare, som man lungt kan säga är populära ) och Patrik hade köpt en massa massa massa kött som nästan bara han åt, tror jag aldrig sett den karln så mätt någon gång tidigare.
Joppe håller Purgers, Henrik lägger på kött, Per håller på med mer Purgers och så Anna.
Jag testade på att shotta Absint Black, Per fick det ju att se så enkelt ut och det luktade ju gott och jag har ju inte druckit det någon gång tidigare. Aldrig igen kan jag säga. Visst att det var 80%, men nej inge mer. Började må så fruktansvärt dåligt utav det, mådde ju lite bättre ett tag men började känna av det igen när vi gick hem med hundarna.
Joppe var dock bara kvar ett litet tag tyvärr, han skulle hem till sig och grilla.
Henrik var utsedd till grillmaster.
Peter hade roligt.
Efteråt blev det svenska jordgubbar och den fina smörgåstårtan som Angelika hade gjort.
Lite tvångsmatning av Henrik.
Peter masserar Peter lite. Fick upplysningen om att även jag var förbannat stel i axlarna igen.
Lite pussande blir det ju alltid. Angelika ser nästan lite generad ut. Så fina brudar detta.
Anna som är gravid drack ju inget då men hon hade inte mindre kul för det.
Per väldigt koncentrerad på vad jag antar är en av hundarna och Patrik sitter och skojjar.
Anthea är så himla go, Henrik och Angelikas dotter.
Här satt vi och mådde.
Peter är en hiphopper, eller nåt.
Och fru Friberg hade oxå kul i kepsen.
Sedan fick Patrik ställa upp och leka lite.
Kärlek, Henrik och Angelika.
Mer kärlek, Peter och Anna.
Nån som känner sig utanför?
Maximus älskar att leka med Patrik.
Peter och Peter mot Henrik.
Far och Dotter.
Mor och Dotter.
Sen skulle Anna till jobbet och då bestämde vi oss att avsluta för dagen.
När vi kom hem så stannade jag hemma som hundvakt, eftersom det inte går att lämna hundarna ensamma, medan Per gick iväg till Joppe och rökte lite vattenpipa. Själv så somnade jag på sängen en sväng, vaknade några gånger och insåg att jag mådde dåligt och somnade om igen. Jävla Absint.
Men sammanfattningsvis så var det en väldigt rolig kväll.
Veckan Låt.
Denna gången har jag valt denna, den får mig att vilja ut och köra, fort. Per gillar inte när jag lyssnar på denna när jag kör bil, av nån anledning.
Mad Sin - Dead men tell no tales
Är just nu väldigt förtjust i denna låten iaf och lyssnar på den lite titt som tätt, även hemma.
Byggmax
Min goa kusin Per är nämligen med i byggmax reklam, vilket jag tycker är himla roligt.
Kusinen Pelle. Foto: Jag.
Det är från förra sommaren när dom byggde en kiosk på stranden vid Oxviken.
Det var väl själva..
Det verkar som jag igår lyckats med att förlägga/tappa min mobil.
Är så jävla sur på mig själv som tillät det att ske, dock glad att jag har kod på mobilen så den inte går att komma åt något på den utan att lyckas låsa upp den först.
Men det känns ju samtidigt jävligt bittert, har ju en hel del kontakter via den.
Foto: Jag
Man är väl dum som förlitar sig på en sak man så lätt kan bli av med egentligen.
Jag hoppas den är där jag tror den är, men annars så... ja vafan gör jag då..
Mygg *piiiiiiip*
Har väl ett 20tal myggbett, bara i hårbotten. Det är väl enda anledningen jag inte tycker om att åka hem för och det är alla jävla knott och mygg.
Men hem längtar jag ju alltid oavsett, myggen kommer aldrig stoppa mig.
Söråker en dimmig kväll.
Nu är det ungefär 1 vecka kvar tills det är dags att bege sig. Ska verkligen bli himla skönt och ska bli väldigt roligt att faktiskt få lite utav en terapitur på köpet, alltså åka själv i bilen och lyssna på bra musik med vacker natur omkring sig, tills man kommer ut på E4an förståss.
Jag har ett litet problem dock och det är att jag inte riktigt hittar vart i hela friden jag packat ner brännskivorna.
One dove, bring me some peace
Började med att ha enorma problem med att kliva upp, jag ville verkligen inte utan kudden var så otroligt skön. Jag kom iaf upp och det bar sedan av till den gamla lägenheten där vi skulle ta tvättmaskinen bland annat, även om den ska säljas är det ju bra att den inte står där när vi ska städa. Medan Per och hans far var iväg med lass satt jag kvar i lägenheten med hundarna så dom inte skulle skälla så mycket. Det resulterade i att jag somnade ute på betongen på balkongen, i solen. När jag väl vaknade var jag något yr.
Tiden rann iväg och det fick bli en sväng på Bergvik, där jag fick sitta kvar i bilen med hundarna. Jag anser inte att man ska lämna dem ensamma när det är så varmt ute, så bättre att sitta där och kunna ha alla rutor nere och kunna se hur dom mår.
Sedan var det hem och få lite att dricka i sig och så gick jag iväg till Anna och Peter för att vi skulle göra sällskap till gymmet. Dom hade fått sin nya bil, den var grymt fin och fräsch. Plus att den faktiskt har AC och inte KD, även om KD funkar det med till viss del.
Var ruskigt skönt att träna och vi hade jävligt roligt. Blev endel flum och mycket skratt. Passade även på att väga mig och blev nästan chockad när jag såg vågen visa att jag gått ner nästan 6 kg på ungefär 1 månad. Utan att jag egentligen gjort något, för det har ju inte varit nå mycket träning på sistone tyvärr. Så vad det beror på vettekatten men jag blev riktigt glad att se att det går ju iaf frammåt.
Poppon
Per gjorde lite popcorn nyss så jag fick en liten skål jag med som jag sitter och knaprar på just nu, ja popcornen och inte skålen.
Var ett tag sedan man käkade popcorn så det var riktigt gott.
Fail.
I lördags var en bra dag.
Jag har stunder när min klumpighet verkligen ger sig till känna. På lördagskvällen kom Fribe över och vi bestämde oss för att vi skulle spela lite rollspel. Det blev Warhammer Fantasy, riktigt roligt om än något grymt ( jag började inte böla för en gångs skull när jag var lite elak, vilket jag brukar kunna göra ).
Mitt i så gick jag iväg en snabbis på toan, låste som vanligt. Men när jag sedan skulle ut, visst dörren har krånglat en gång tidigare för mig men då kunde jag vri lite på handtaget och det löste sig, något som inte funkade denna gången. Jag stod där vid dörren och började bli allt mer nervös, jag kom inte ut. Ska väl nämnas att det inte är några fönster så enda vägen ut är dörren. Jag ryckte i båda handtag och lås men inget hände, det var väl nu Per tydligen skämtade om att jag säkert låst in mig.
Jag myser med Ymer.
Jag börjar skratta för det känns ändå så dumt och komiskt, jag får tillslut ropa på grabbarna att dörren inte går att öppna. Efter ett X antal försök så lyckas dom få upp dörren och jag får återigen komma ut i friheten.
Kan säga att jag var grymt glad att jag inte var ensam hemma för då har jag fått sitta där, numera har jag alltid med mig telefonen när jag går dit in ifall jag är ensam hemma och det skulle råka hända igen.
Away with you
Med lite hjälp utav Per så fick vi upp och av ringen, jag hann iof nypa mig ett par gånger i den men nu är den av. Det känns lite konstigt då jag haft den på mig i nästan 7 år.
Igårkväll med ringen.
Det ser lite tomt ut på mitt finger och det kommer nog ta ett litet tag att vänja sig att den är borta. Men i ärlighetensnamn så känns det ganska så bra.
Idag utan ringen.
Per han var så smidig att han lyckades tappa sin förra helgen, men inte heller det känndes. Okej lite synd på sätt och vis för den har ju ändå ett visst sentimentalt värde, men gjort är gjort och det var ju inte så att dom var värd en massa pengar precis. Jag har dock kvar min och kommer behålla den mest för sakens skull. Kanske så man kan titta på den när man är gammal och minnas tillbaka till sin ungdom eller något liknande.
Nu är iaf ringen av, dock har jag ett ordentligt märke på fingret efter den. Undrar hur lång tid det kommer vara kvar.
Dag som natt
Inatt försökte jag att få av mig min ring, det gick inte riktigt så bra jag hade hoppats. Försökte även knipsa av den, vilket heller inte gick. Jag tror dock att Per ska få göra ett försöker han med, i hopp om att jag har hela fingrar efter det. Ja nej jag tror inte det är någon fara, men lite nervöst är det ju. Annars får jag försöka komma på nån annan idée.
Midsommar 2008, ute i skogen hemma i Norrland.
Funderar på att efter jag gjort lite nytta ta min tidning och gå ut och sätta mig en sväng på balkongen och njuta lite av att det är så fint väder. Ta något gott att dricka, funderar på att testa göra nått av spriten vi har och bara få slappna av lite och glömma alla bekymmer en stund.
Blir så glad när man ser blommorna ibland, ja för det mesta. Speciellt när man ser hur dom håller på och ska till att blomma. Jag har en Orkidee som blommat i ca 3 månader nu och så är det 3 stycken som håller på och ska blomma, varav ena är på väg att blomma för andra gången i år. Hibiskusarna borde även dom börja få blommor snart och så såg jag min ena Hoya ( porslinsblomma ) håller på att blommar om igen, dom är ju så sjukt vackra.
En del av min porslinsblomma när den blommar.
Känns väldigt bra att det inte är långt kvar tills det att det bär av hem till Norrland.
Idag startade Peter sitt företag, Berglis Massage. Jag hoppas det går bra för honom, för det är han verkligen värd. Så vill ni ha massage i Karlstad så är det till honom ni ska vända er.
Känner mig väldigt inspirerad utav honom och känner ju att man borde ta tag i mitt eget företag, känns som jag säger det hela tiden men så fegar jag ur. Det är som jag nämnt tidigare att en Coach ( man kan nog kalla det för det ) som jag haft när jag var på gång, strax innan andra operationen på fotleden dock, frågade mig varför jag var så rädd för att lyckas. Men jag vet inte jag, kanske är så? Men man borde ju ta tag i det ordentligt och dra igång och sluta vänta på allt.
Dagon och Pearl
När Pearl gick bort för lite mer än en vecka sedan misstänkte jag att det inte skulle ta så jätte lång tid för Dagon att även han gå vidare.
Det visade sig att jag hade rätt, inatt gick Dagon vidare och lämnade denna världen.
Dagon.
Blev väldigt tomt efter dom båda, men jag vara ganska beredd på det då deras livslängd sägs ligga på runt 2 år och dom var nu båda 2,5 år gamla. Detta var ganska väntat, började förbereda mig redan i Mars om att det kommer hända snart.
Pearl.
Dom gav oss mycket glädje. Pearl som den lilla ninja hon var och klättrade på precis ALLT och tog sig ur diverse inhängnader. Dagon som var så matglad, om än något petig. Han åt ju inte vad som helst precis.
Sov så gott mina söta små älsklingsbollar.
But you rip it from my hands
Lite gött med sommarvärme är det ju, men jag är inte helt förtjust i när det blir riktigt varmt. Har aldrig varit det riktigt, varför vet jag ej. Men ja gött är det iaf att man inte behöver gå med allt för mycket kläder på sig.
Känner jag längtar allt mer, visserligen är det en hel del olika saker det handlar om. Något jag längtar extremt mycket till är att få åka hem till Norrland över sommaren. Det är nu bestämt att jag ska ta bilen och att Per åker med upp till Ludvika där jag släpper av honom hos hans mor och eventuellt stannar där över natten så jag slipper köra skogsvägarna på kvällen. Sedan beger jag mig vidare uppöver landet, ensam. Hundarna stannar med Per i Ludvika, främst eftersom det är i princip omöjligt att inte få ett nervsammanbrott om man har Ymer med sig.
På väg hem till Norrland.
Hur länge jag blir där uppe är fortfarande oklart dock men någon vecka blir det ju iaf är det tänkt. Kommer kännas bra att ha med sig bilen, som visserligen är mors, med sig upp så slipper man bli fast där ute på gården när alla andra är och jobbar och det inte finns något fordon ( mer än traktorerna ) att tillgå. Det är klart jag trivs bra där och älskar ju att vara så nära naturen, men jag vill inte bara vara fast där utan något att göra. Det brukar ju bara resultera i att jag sover i brist på annat och förstör det lilla till dygnsrytm jag har.
En del av Götes traktorer på gården.
Har ju några måsten och det är ju Åstön, Murberget, Bite Line, Fota och sist men inte minst så träffa och umgås med familj och vänner. Ut i skogen lär det ju bli ett par vändor.
Men bortsett från att jag längtar upp dit så längtar jag även tills det att jag kan åka ner till Skåne igen och hälsa på liten syster.
I bagarstugan.
Börjar tycker det är lite gött att åka tåg igen, när jag träffade Per så åktes det ju en hel del tåg. Minns jag inte helt fel så blev det ungefär en gång i månaden att jag åkte ner, ibland desto mer. Detta var ändå en resa som tog ungefär 10 timmar, men man vande sig och trivdes rent av med att sätta sig på tåget och bara slappna av. Men visst, när jag var tillsammans med Daniel så var det ju ännu längre. Det var en resa som tog strax över 12 timmar, men kommer däremot inte ihåg hur ofta vi sågs. Men det kostade ju lite mindre då än vad det gör nu när man räknas som vuxen.
Skit
Jag var tvungen att ge upp min order från XtraX eftersom det inte gick att betala ordentligt. Tydligen något jag måste fixa hos banken först innan det ska gå. Jag som sett framemot den där väskan speciellt.
Jaja, inget att göra åt det nu antar jag. Jag får väl fortsätta drömma istället.
Fan.
No more tears
Sitter och lyssnar på musik och svär lite över att det är så varmt inne, men man ska väl inte klaga på det antar jag. Det är ju ändå väldigt skönt att det blivit sommar och man slipper gå med så förbannat mycket kläder.
Men jag mår fortfarande lite konstigt, misstänker att det är magkatarr som är på g igen, känns ju som det inte var speciellt länge sedan sist. Jag hoppas dock det går över, vill inte behöva åka till sjukhuset ännu en gång för den skiten. Har för mig det var den medicinen som hade nån jordgubbsaktig smak.
Ska ta och bränna en ny skiva till bilen oxå, är lite små less på den som sitter i. Även om det är bra musik på den så vill jag ha lite variation.
Måste erkänna att jag får ont i magen av tanken att köra hem till Sundsvall med Ymer i bilen. Dock har han lugnat sig lite på sista tiden men han är inge rolig att köra med eftersom han inte tycker om att åka bil, men han brukar kunna somna och vara lugn när han sitter i mitt knä, något som inte går så bra när det är jag som kör.
I will be
Blir att jag slås av tanken av Pelle ibland, glad att jag inte hört från honom på länge och att han slutade höra av sig. Men rädslan för honom har ju alltid funnits där, väldigt rädd för att han skulle få för sig något och komma och söka upp mig.
Kan heller inte låta bli att tänka på vad hade hänt om jag faktiskt träffat honom den gången jag var ner i Stockholm med Maria och hennes mor. Jag vet att jag hade varit dum nog att inte våga göra annat än satt mig i bilen om han sagt åt mig att göra det och vad hade hänt då?
Ja men det ger inget av att sitta och tänka på det och bli nervös precis, jag tror ju ändå att han faktiskt är död idag.
Årets första dopp
Det lät som en väldigt bra idée så vi ringde Fribe och hörde om inte han oxå ville följa med, vi bestämde en ungefärlig tid och begav oss efter ett tag av. Fribe dök upp hos oss och då tog vårt pick och pack och gick till bilen för att hämta Peter B oxå.
Peter B och Fribe ( som jag inte har en aning om vad han gör ).
Först satte vi oss och snackade lite och kollade runt där, första gången för mig att vara där. Grillen var upptagen så vi slappade lite och njöt av det fina vädret.
Per med Ymer och Loke som inspekterar vad detta är för nå ställe.
Jag gick omkring och fotade lite allt möjligt, blev dock mest bilder på sällskapet.
Ymer är glad.
Efter ett tag så blev grillen slutligen ledig och vi kunde börja grilla vår korv. Peter B och jag tog oss ett dopp innan att maten var klar. Det var ju lite kallare än vad jag väntat mig, dock inte kallare än i Norrland. Jag skämdes dock lite för hur mesig jag framstod efter att jag doppat mig, något jag oxå fick höra såklart.
En gla och nybadad Peter.
Peter var riktigt gullig och hjälpte mig att hålla i mig lite där det var som halkigast, jag har ju inte världens bästa balans tack vare fotleden. När vi kom upp var korvarna klara.
Fribe, Peter B och Per.
Det var jäkligt skönt att stå och torka i solen samtidigt som man knaprade på en varm korv.
Efter det så satte vi oss lite längre ner på klipporna och slappade lite. Hundarna tyckte det var lite halvroligt och kunde inte riktigt hålla sig lugna men dom vande sig efter många om och men.
Söta Regina.
En stund senare kom även Regina dit och hon hade med sig dricka, något som vi varit så väldigt smarta att glömma.
Sen kan man ha roligt med en handduk oxå.
Det blev en hel del flum, men det är ju bara roligt så jag klagar inte. Vi fick väl oss alla ett gott skratt.
Ymer är väldigt koncentrerad på en boll.
Det lektes ju en hel del med hundarna oxå såklart och dom kutade runt som små galningar efter en tennisboll som Peter B hade med sig. Dom hade ruskigt roligt och sov gott sedan på kvällen.
Kom fram till att vi var där i ungefär 4 timmar innan vi begav oss hemöver igen. Senare på kvällen så blev det en Warhammer match med mig och Fribe i ett lag mot Per och Peter, mitt lag förlorade tyvärr.
För att sammanfatta var det en helt underbar dag och jag hade förbannat roligt.
Angelina 1 år
I Lördags var det födelsedagskalas för lilla Angelina som blivit hela 1 år redan.
Blev himla glad när inbjudan damp ner i brevlådan. Så jag gav mig av och kom tom först av gästerna, efter att jag skicklig som jag är tagit fel buss. Ska helt klart kolla vilken väg bussarna går lite bättre nästa gång jag åker nånstans. Men det var inte speciellt långt att gå ändå så var ju inte nå farligt egentligen.
Hon fick ett prinsesstält som karlarna försökte sätta ihop.
Det dök upp lite folk allt eftersom och dom kom bärandes gåvor till födelsedagsbarnet. Man blir helt faschinerad över vad det finns.
Milton och Angelina.
Milton som jag träffade på dopet kom med han oxå, jäklar vad han hade vuxit.
Det bjöds på riktigt goda muffins och tårta som Sara´s superduktiga lillasyster hade gjort.
Jag var ju smidig och glömde min kamera hemma så fick fota med Iphonen, det funkade men bilderna är ju inte av den bästa kvalitén precis.
Jag hade väldigt trevligt och det är en helt underbar grupp med människor som jag trivs oerhört bra med. Jag tror och hoppas det var en väldigt bra första födelsedag för Angelina.
I´m just a dreamer
När är det lämpligt att gå vidare egentligen? Jag känner inga problem i om Per skulle hitta någon, för det känns ändå som vi bara varit vänner ett bra tag egentligen. Jag vet även att han inte har några problem med att jag faller för någon, han skulle precis som jag för honom bli glad.
Har en känsla av att det lär vara rätt delade åsikter om detta och att egentligen så borde det som vi tycker, tänker och känner vara det som har betydelse. Inte vad andra tänker.
Jag skulle inte ha några problem med om Per tog hem någon, jag skulle vara väldigt glad för hans skull. Vi är ju trotts allt bara vänner och har nog som sagt varit det längre än vad vi själva viljat erkänna innan. Så jag ser ju inget fel i om nån av oss går vidare.
Jag säger väl som jag brukar göra, man ska göra det som känns rätt när det känns rätt.
Mysmonster
Ymer har verkligen sin charm, han gillar ju att ligga nära en om han ska sova.
Men det är väldigt mysigt måste jag säga. Ibland kan det bli lite varmt, men det är det värt.
Juli
Då är planerna så att det är Norrland som gäller, riktigt när det bär av uppöver och sedan även hemöver till Karlstad igen vet jag inte riktigt ännu dock.
Men jag hoppas ju på att bli där uppe ett tag iaf så man hinner med lite iaf.
Utbildning
Känner att det är floristyrket jag vill ge mig in på, lite rädd dock att jag inte är tillräckligt bra men det är nog värt ett försök åtminstone.
Har hittat 2 skolor som jag är intresserad utav, finns ju som jag nämnt tidigare ingen i Karlstad tyvärr och jag känner att jag måste fan ta och göra något snart. Efter att jag avböjde fotoutbildningen i Lofoten så har jag plågat mig själv med tankarna "tänk om" och även om det var rätt då så ibland ångrar jag mig.
De skolor som jag har hittat ligger i Västerås och Vännäs ( denna fanns även i Göteborg och Stockholm oxå men vill inte plugga i så stora städer ).
Vet inte riktigt vilken av dom som lockar mest, Västerås är ju nära Karlstad medan den i Vännäs är någolunda nära hemma i Norrland..
Detta blir något jag får kolla in lite bättre här sedan tänkte jag, men tror det helt klart kan vara roligt att kombinera fotograf och florist.
Drömmar
Det är ju något som inte inträffar för sällan direkt. Jag vet att det är en bra bit in i framtiden, men drömma kan man ju alltid göra.
Mor och Götes bagarstuga.
Vad jag drömmer om för hus kan variera lite känner jag men mest hemma i mina tankar känner jag mig när jag tänker på ett mindre torp med en del mark till så man kan försöka bli egenförsörjande eller vad man ska kalla det. Älskar ju att sitta och läsa i tidningen Åter och drömma bort.
Köket i Prästgården.
Ett hus som jag fäst mig väldigt mycket vid är ju till att börja med bagarstugan hos mor och Göte, men även Prästgården som ligger på Murberget. Har alltid haft en förkärlek till det huset.
Mor och Götes väldigt fina hus, lite för stort för min smak däremot.
Jag har inget behov av något stort hus känner jag utan jag har alltid drömt om ett litet, det jag ritade själv var väl visserligen ganska så stort men det var nog lite för stort för min smak egentligen. Minns dock inte riktigt hur många kvadrat det huset jag ritat var på.
En skiss jag gjorde över hur jag tänkte mig köket kunde se ut.
Men nångång hoppas jag att jag kommer ur lägenheter och in i ett hus iaf. Längtar inte bara efter friheten utan även en trädgård att kunna pyssla i och odla en massa gott.
Nu ska jag fortsätta drömma tänkte jag..
This is the end, or is it?
Under en längre tid har vi pratat om hur vi känner och var vi står i äktenskapet. Det har gått lite upp och ner, vi har aldrig bråkat utan det har handlat om samtal på en civiliserad nivå. Något jag anser som en självklarhet, varför bråka och skrika på varandra när man kan lyssna på varandra och prata ut om problemen istället?
Sakta men säkert började vi båda komma till insikt med att hur mycket vi än älskar varandra så är vi inte kära längre. Jag vet att kärleken övergår efter ett tag till en så mycket starkare känsla som jag inte finner ord på, men det är inte så vi känner längre. Vi ser varandra som en del i familjen och vi kan inte tänka oss våra liv utan varandra, bara det att det inte är tillsammans.
Beslutet är gemensamt och vi har båda varit väldigt noga med att se så vi båda faktiskt verkligen är med på det och att det känns bra. Så för de som undrar så är vi inte ovänner utan tvärtom, mycket goda och nära vänner. Så pass att vi kommer fortsätta att bo ihop, så länge det känns bra för båda.
I stora drag kan man ju säga att det är ungefär som förut bara att vi inte är ett par längre.
Det känns dock väldigt underligt att kalla sig själv singel igen, även om det känns bra och det känns att det är rätt beslut som vi har tagit.
Men jag ser inte detta som ett slut utan mer en fortsättning på en väldigt stark vänskap.
Är det så att någon undrar över något så är det bara att fråga.
Im gonna make it
Nu krånglar det med betalningen istället, får sån lust att.. Ja nej jag vet inte riktigt, sur blir jag iaf. Jag som sett framemot detta. Jag ska prata med banken och kolla vad som kan vara fel.
Jaja det är väl inte så farligt egentligen, det är ju bara saker. Fast det är ju klart man blir lite besviken när man sett framemot det så mycket. Får helt enkelt leva med min väska vars hål växer för var dag som går.
Lend me your hand
Visserligen kanske det är det som gör att jag inte förmår mig att ta mig den tiden för bloggen, men jag vet inte jag.
Vi har iaf kommit in i lägenheten och börjat få lite ordning, inte riktigt haft orken att ta tag i alla flyttlådorna ännu. Mest för att jag är så dö less på allt som har med flytta att göra. Men hade tänkt mig att ta lite idag iaf, eventuellt försöka få upp alla böcker i bokhyllan iaf.
Nej nu kommer Fribe över snart så ska jag vara lite social och sedan skjutsa honom till jobbet.
Skjortan är ren och blicken blank
Det var inte dåligt, fick mail från X-tra-X igår och kunde nästan inte tro mina ögon.
Sakerna är på väg, eller ja dom var nu redo att skicka dem så jag hoppas dom kommit iväg idag så får jag förhoppningsvis dem nästa vecka.
Väskan börjar verkligen bli behövd, den jag har nu håller på att falla isär. Varje gång jag öppnar den hör jag hur det knakar till lite och hålet blir allt större.
Sen är det ju klart som fasiken att jag ser framemot de andra sakerna oxå, men just nu längtar jag mest efter väskan.